Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nyliberalerna anlägger moteld

Annons

Kaos på gatorna i Toronto. Ett lite antal extremister får än en gång hederliga demonstranter att framstå som dumskallar. Men värre ändå är den uppenbara bristen på beslut på G20-toppmötet.

Världen har nyss genomgått en finanskris av väldiga dimensioner. Tack vare ett resolut agerande från främst USA, Kina och Storbritannien har världen så här långt undgått att fastna i vad som annars riskerade att bli en långvarig ekonomisk depression. Staterna tog hand om de finansiella riskerna i banksystemen och såg till att kapitalmarknaderna i alla fall fungerade någorlunda. De stora länderna tog ansvar medan länder som Sverige snarare åkte snålskjuts. Den försiktighet som den borgerliga regeringen nu berömmer sig av höll nere de svenska underskotten samtidigt som arbetslösheten i stället ökade snabbare än i omvärlden.

Finanskraschen borde ha lett till en världsomspännande diskussion om vådan av avregleringshysterin och vådorna av kortsiktigheten hos en allt mäktigare finanskapitalism. För all del finns nu förslag i debatten som före kraschen i stort sett bara fanns på demonstranternas plakat. Men nu har den nyliberala högern anlagt kraftig moteld. Det gäller inte minst i ett Europa där krisen inte är akut längre, men där tillväxten är svag.

Årets akuta skede började i Grekland som länge mörkat sina underskott för EU. Med alla fakta på bordet fanns inget skydd längre. Oviljan från de stora EU-länderna att agera gjorde snabbt läget akut. Ett starkt skyddsnät för hela eurozonen blev till sist verklighet i maj och nu återstår att se vad som sker.

På finansmarknaderna har fokus nu helt övergått till att gälla ländernas budgetunderskott. Det går att förstå eftersom problemet är reellt. Men snabba amorteringar av staternas skulder är inte vad som behövs när räntorna fortfarande är rekordlåga och konjunkturen ännu svajar betänkligt.

I Toronto har därför USA motsatt sig de snabba nedskärningar som nu Tyskland och den nya högerregeringen i Storbritannien går fram med. USA:s underskott har varit enorma sen George W Bush kom till makten och satsade på krig och skattesänkningar. Men dagens president Barack Obama har säkerligen rätt i att underskottsproblemet inte kan åtgärdas innan risken för depression är borta.

Inte heller förslaget till en internationell bankskatt fick gehör. Här talar finansmarknadernas företrädare nu om de höjda räntekostnader som skulle bli följden. De har redan glömt de tusenfalt högre kostnaderna för finanskrisen. Självklart måste ett system byggas upp som ser till att skattebetalarna inte ska behöva ta den smällen gång efter gång.

Problemet är att vi här har ett system där den som vill minst styr. Internationell beskattning blir intet värd om inte alla länder tvingas in. Det är som med förmögenhets- och kapitalskatter där skatteparadis av olika slag försvårar bygget av välfärdssamhällen på andra håll. Vår regering gick inom EU emot alla såna tankar med att systemen är omöjliga att förändra ens genom EU. Den som inte ens vill försöka kan förstås aldrig nå sina mål. De borgerliga vill inte lösa frågan. Därför ligger de lågt. Vi andra får fortsätt att köra huvudet i väggen. Till sist ger den vika.

Foto: AP