Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nyckelbiotoper gör skogsbruk osäkert

Den senaste tiden har vi som företrädare för skogsbranschen upplevt att Skogsstyrelsen förändrat sin tillämpning av nyckelbiotoper, framförallt i Västjämtland. När det gäller hantering, bedömning och definition av nyckelbiotoper har myndigheten helt ändrat sitt arbetssätt och detta utan att föra en dialog med oss i branschen.

Vår upplevelse är att Skogsstyrelsen nu använder nyckelbiotopsbegreppet som ett verktyg för att stoppa avverkningar. Numera märks nyckelbiotoper ut efter avverkningsanmälan inkommit. Så var det aldrig menat. Nyckelbiotoper ska vara små områden som i jämförelse med det omgivande landskapet har höga naturvärden. Det är utifrån den definitionen vi har tagit med nyckelbiotoperna i vår egna certifiering.

Skogsstyrelsens nya tillämpning av nyckelbiotoper verkar snarare vara ett sätt att stoppa avverkningar. Att avverkningsanmälningarna styr Skogsstyrelsens naturvårdsarbete blir tydligt när nyckelbiotoper ritas ut inom avverkningsanmälans gränser. Naturvärdena torde inte känna till kartgränser i den omfattningen.

Naturvården förtjänar en långsiktig planering och framförhållning, Skogsstyrelsens nya arbetsmetoder gör att helhetsperspektivet förloras och naturvård prioriteras i de områden där avverkningar är aktuella. Det finns också stora regionala skillnader inom länet och mellan länen i nyckelbiotopsbedömningarna.

Det här skapar osäkerhet för skogsägaren och för branschen. Den enskilde skogsägaren drabbas ekonomiskt av Skogsstyrelsens arbetssätt, men vi ser också risker för skogsnäringen och äganderätten i stort. Värdet på skogsfastigheter minskar, vilket påverkar både den lokala ekonomin och skogsägarens ekonomi, med konsekvenser som möjligheten att bedriva företag på landsbygden. Ägarskiften försvåras både när det gäller värde och möjligheterna att med skogsgården som bas utveckla företagandet på landsbygden. Den som köper en skogsfastighet kan i dag inte förutse framtida avverkningsmöjligheter, vilket också försvårar prissättning och lånemöjligheter. Vi är också oroade för virkestillförseln och därmed för utvecklingen av skogsindustrin i regionen.

De bedömningar som erfarna inköpare gör överensstämmer inte med Skogsstyrelsens bedömningar vilket påverkar trovärdigheten hos skogsnäringen, påverkar relationen med skogsägaren och skogsägarens möjligheter till ekonomisk planering. Inventeringsmetodiken tappar trovärdighet när man ritar in nyckelbiotoper inom avverkningsanmälans gränser. Det är inte rimligt att Skogsstyrelsen tillämpar en inventeringsmodell som kan ge helt olika resultat beroende på vem som tillämpar den.

Vi är stolta ägare, brukare och förädlare av skog och skogsråvara i Jämtlands län, de senaste hundra åren har vi frivilligt och i samförstånd med skogliga myndigheter aktivt och framgångsrikt drivit naturvård i skogen. Det har också lett till en ökad tillväxt i skogsbruket, skapat arbetstillfällen och bidragit till länets, och landets, utveckling. Frivillighet och sektorsansvar har varit ledord – låt oss fortsätta med det och låt oss skapa en samsyn så att vi kan fortsätta driva ett hållbart skogsbruk i Jämtlands län.

Jörgen Högman

Marknadschef Rundvirke Skog

Anna Klockervold

Virkesområdeschef Mellanskog

Henrik Mårtensson

Skogschef Persson Invest Skog

Pelle Sallin

Delägare och styrelseordförande Fria Skog

Rolf Edström

Kommunikatör Norrskog

Lars Svensson

Råvaruchef Rödins trä

Susanne Öberg

Regionchef LRF

Håller du med? Vill du skriva en insändare eller debattartikel i ämnet så klicka här och skicka in direkt till oss på LT! Glöm inte att referera till vilket ämne det är du har åsikter om.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv artikel