Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nya tolkningar av författaren Per Olof Sundman

Kjell Albin Abrahamsson och Nils G. Åsling diskuterade Per Olof Sundman under Kulturveckorna i Gåxsjö och i tisdags fortsatte Abrahamsson att berätta om Sundman och hans författarskap när han presenterade sina norrländska favoriter på Temperance i Östersund. I Umeå lade nyligen Gunilla Häggblom fram en avhandling om Sundman.

En författares väg

Per Olof Sundman föddes 1922 i Vaxholm. Han blev tidigt faderlös och modern arbetade därefter som hushållerska åt sin bror Olof Rosmark, vilken gjorde karriär inom den kooperativa rörelsen och blev chef för OK. Rosmark kom att bli en fadersgestalt för den unge Sundman men de kom dåligt överens. Sundman gick på läroverk i Stockholm men tog aldrig studenten. Han blev 1938 medlem i Nationalsocialistiska arbetarpartiet (lindholmnazisternas) ungdomsförbund Nordisk Ungdom. Sundman var kvar som aktiv i lindholmnazisternas ungdomsorganisationer (genom olika namnbyten) och 1942 medlem i Svensk Oppositions ungdomsförbund.

En dragning norrut gjorde att Sundman 1939 cyklade med en kamrat till Norra Ishavet och så småningom bosatte sig i Jormlien (se nedan). Det var här han 1957 debuterade med novellsamlingen Jägarna och samtidigt redogjorde för sina litterära utgångspunkter. Influerad av den samtida behaviorismen menade han att vi inte kan veta med säkerhet vad som rör sig i våra medmänniskors inre, utan måste ta fasta på det yttre händelseförloppet. Han hade även tagit intryck av Isländska sagor, där berättandet sker på visst avstånd och en berättelse överlämnas till läsarna som själva får ta ställning. Vidare menade han att en människa måste ställas i relation till andra människor för att få betydelse och gestalt. Sundmans prosa blev detaljerad och fokuserade på det yttre, men samtidigt är berättelserna gåtfulla och visar hur svårt det är att uppnå objektiva sanningar.

De första böckerna fokuserade på problematiken individ-samhälle, med personer som på olika sätt drar sig undan gemenskapen och dras in i den igen. Här hämtade han stoff från verksamheten som hotellägare och kommunalpolitiker. I senare böcker som Ingenjör Andrées luftfärd (1967) fokuseras istället på en lojalitetsproblematik. 1963 flyttade han till Vaxholm för att kunna ägna sig mer åt författande, men drogs snart in i politiken igen. 1968 blev han rikdsdagsman för Centern och 1975 ledamot av Svenska Akademien. Han dog i Stockholm 1992.

Sundman och Jämtland

En vistelse i Härjedalen 1945-46 resulterade i att Sundman fastnade för landskapet. Han tog olika ströjobb, bland annat inom renslakt. Sundman arbetade annars vid denna tid i morbroderns företag men började leta efter möjlighet att slå sig ned i Norrland. Han hittade ett hotell i den nordligaste delen av Jämtland (Jormliens Fjällgård), slog sig 1949 ned på orten som fjällvärd och blev även indragen i kommunalpolitiken för Bondeförbundet. Litterärt blev det en produktiv period i Jormlien, men han lämnade orten 1963 för att ägna sig åt författarskapet i Vaxholm. Jormliens Fjällgård har än idag en litterär anknytning genom att Norrländska litteratursällskapets stipendiater ibland vistas där.

Forskning och debatt

År 1995 avslöjades Sundmans nazistiska förflutna i tidningen Arbetet. Han var då relativt bortglömd men en livlig debatt följde där många menade att hans böcker kunde tolkas om i ljuset av detta. Destruktiva ledare och tendensen att inte döma någon kunde ses som en bearbetning av tidigare fascistoida ideal. Johanna Lundström lade 2006 fram en avhandling där hon undersöker Sundmans behandling av det moderna samhällets framväxt och den därmed sammanhängande problematiken individ-samhälle. Hon lyfter bland annat fram hur han använder språket som viktigt medel i byråkratiprocessen. Den avhandling som Gunilla Häggblom lagt fram tidigare i år har mer psykologiska utgångspunkter. Utifrån polerna livsmystik och destruktiv maktsträvan som hon funnit i Sundmans böcker undersöker hon konflikten mellan narcissism och förträngd svaghet, samt därmed hur destruktiva tendenser uppkommer i människans inre.