Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nya perspektiv på historien

/
  • Det är svårt att få unga forskare att intressera sig för äldre historia, säger Sten Renzhog: – Då är det bra att ha Erik Anderssons minnesfond som ett lockbete. Ska man få pengar därifrån måste man forska om sådant som hände före 1645.
  • – Lokalhistorisk forskning riskerar alltid att bli inkrökt. Det blir en rundgång till sist. Men genom att göra jämförelser med andra områden i världen kan man lyfta diskussionen till en ny nivå, säger Maria Ågren, historieprofessor från Uppsala.
  • – Landsarkivet  i Jämtland har gjort ett gott arbete med att trycka och tillrättalägga historiskt källmaterial, säger Magne Njåstad, post doktor vid Trondheims universitet.

Vart står den historiska forskningen om Jämtland i dag och åt vilket håll ska den gå i framtiden? Det har två dussin forskare från Norge och Sverige samlats i Östersund för att diskutera.

Annons

Forskningen kring Jämtlands äldre historia skulle inte ha kommit dit den är i dag om det inte vore för en man vid namn Waldemar Gardham och hans stora historieintresse. Gardham var verksam som lappfogde i länet under förra seklet och före sin död på 1960-talet instiftade han en forskningsfond som fick namnet Landsprosten Erik Anderssons Minnesfond. Erik Andersson, i sin tur, var kyrkoherde i Oviken på 1500-talet och anlitades av Gustav Vasa som Jämtlands reformator.

Erik Anderssons Minnesfond har sedan starten stöttat ett stort antal forskningsprojekt inom ett brett historiskt fält – alltifrån arkeologi till dialekt- och ortnamnsforskning.

– Gardham ställde egentligen bara två oavvisliga krav; att forskningen skulle handla om landskapet Jämtland och om tiden före 1645, berättar Sten Rentzhog, som är en av tre personer i forskningsfondens bedömningskommitté.

Sten Rentzhog är givetvis på plats vid veckans seminarium på Jamtli, där man i fondens och Kungliga Vitterhetsakademins regi samlat ett stort antal välrenommerade historieforskare. Syftet är att utvärdera en del av den Jämtlandsforskning som bedrivits under de senaste decennierna och skissera möjliga framtida forskningsprojekt.

Fast just nu är ju läget inte särskilt gynnsamt rent ekonomiskt, konstaterar Sten Rentzhog:

– Börskrisen har urholkat minnesfondens tillgångar och just för tillfället finns inga pengar att dela ut. Fast det visste vi ju inte när vi planerade den här konferensen.

Om och när fonden fylls igen kommer det dock inte att saknas projekt att satsa på.

– Det som känns nytt och spännande i dag är att vi lyfter blicken och inte bara koncentrerar oss på Jämtland i sig. Nu drar vi gärna paralleller till andra områden i Norden och Europa.

– Jämför man livsbetingelserna i Jämtlands fjälltrakter genom historien med liknande områden i till exempel Alperna och Karpaterna kan man hitta mycket intressant. Och det kan få nya unga forskare att tända till.

Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, håller med Sten Renzthog:

– Ett av det här seminariets syften är ju att sätta in Jämtland i ett europeiskt sammanhang, och det tycker jag är väldigt intressant.

Maria Ågren har skrivit om arv och överlåtelse av gårdar i ett långtidsperspektiv och där haft Jämtland med som ett exempelområde. Inte bara därför att hon har en jämtländsk mamma och är gift med en jämte och därför är lite specialintresserad av landskapet, utan också därför att Jämtland tack vare ett eget landsarkiv har ett ovanligt stort och lättillgängligt källmaterial som hon kunnat använda sig av.

Maria Ågren tycker också att seminariet har gett henne nya idéer till hennes kommande forskning.

– Den kommer att handla om kvinnors arbete och möjlighet att tjäna pengar genom historien, berättar hon.

En av gästerna från Norge är Magne Njåstad från Trondheims universitet. Han har doktorerat på lokala rättsliga och politiska strukturer i Jämtland och norska Östfold 1300–1540, och fick anslag ur Erik Anderssons minnesfond till sin forskning.

Även Magne Njåstad uppskattar den goda tillgången till källmaterial i Jämtland.

– Dessutom har vi haft ett givande samarbete med historiska institutionen vid Mittuniversitetet. Tyvärr har det blivit svårare sedan humanioran flyttades från Östersund till Härnösand. Där gick vi miste om många värdefulla personliga kontakter.

Sten Rentzhog har också märkt av ett minskat intresse för att forska om Jämtland efter flytten:

– Främst beror det på att historieinstitutionen nu får sina studenter från annat håll. I dag forskar man hellre på kontakterna mellan Sverige och Finland än mellan Sverige och Norge.

Mer läsning

Annons