Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ny svärta i barn- och ungdoms litteraturen …

Mörkret lägger sig över barnlitteraturen. I bilderböcker ett konkret godnatt-mörker, i ungdomslitteraturen en svärta som tidigare hittats i vuxenlitteraturen.

Annons

För första gången har kategorin skolmassakrer införts i Svenska barnboksinstitutets så kallade Bokprovning, en genomgång av det gångna årets bokutgivning. Aldrig tidigare har det givits ut ungdomsböcker på det temat, i fjol kom det två. Hedersmord, misshandel och människosmuggling har också tagit sig in i barnlitteraturen. Svärtan har gått ner i åldrarna, konstaterar institutet.

Mobbning har länge varit ett återkommande ämne, men i det senaste årets böcker finns flera tuffa skildringar av fysisk och psykisk mobbning redan i så kallade mellanåldersböcker, för barn i tioårsåldern. Ett exempel är Henrik Örnebrings ”Kapten Nova vid planetpolisen”, där mellanstadiekillen Johan mobbas brutalt.

Lillemor Torstensson, informatör på Barnboksinstitutet, tror att det är den ganska mörka vuxenlitteraturen som avspeglar sig på ungdomsböckerna. Domedagsprofetior om klimathot och ekonomisk kris är en väsentlig del även av barn och ungas liv.

– Tioåringar tittar på tv, de är inte förskonade. Det svåra i ungdomsböckerna har blivit mer komplicerat gestaltat, en intressant utveckling. De har närmat sig vuxenböckerna i sitt språk och ämnesval, säger hon.

I de svenska bilderböckerna är mörkret bokstavligt, böckerna handlar om att gå och lägga sig och om monster om natten och många av titlarna är lika konkreta – ”Betty mitt i natten”, ”Sov sött, Knappen!”, ”Lillebror och natten” och ”Godnatt Tyra!” är bara några.

– Det brukar vara någon ”gå och lägga sig”-bok, nu har vi ett bord som svämmar över av sådana bilderböcker, berättar Cecilia Östlund, förste bibliotekarie på Barnboksinstitutet.

Identitet är ett annat tema som seglat upp, men det är flickorna förunnat.

– Vi ser en ny flickbokstrend, en utvecklingsroman i ny tappning. Ungdomar som funderar över sin roll i gruppen, över oskrivna regler. Men det handlar bara om tjejer, säger Cecilia Östlund.

Ett bra exempel är Sofia Nordins ”Natthimmel”, om Tilda som försöker hitta en egen väg. Huvudpersonen i Emma Granholms ”Ett nytt liv på köpet” har det svårare, hon försöker leva reglerna och håller hela tiden med den senaste hon har pratat med, med katastrofala konsekvenser. Någonstans mitt emellan hamnar Johanna Lindbäcks ”Tänk om det där är jag”.

– Killar som reflekterar över identitet är oftast antingen bipersoner eller homosexuella, säger Lillemor Torstensson.

Här och var finns trots allt en och annan eftertänksam kille, som i franska Marie-Aude Murails ”Pucko” om en ung kille som bestämmer sig för att flytta ihop med sin mentalt handikappade storebror. Johan Unenges serieroman ”Mitt extra liv” är ännu ett undantag, där Mattias tvingas fatta svåra beslut i ett litet samhälle präglat av arbetslöshet.

– Men de är ensamma, de här killarna. Tjejerna har kompisgäng. Får kiillarna hjälp är det av övernaturliga krafter, säger Lillemor Torstensson.

Sett ur ett genusperspektiv har det med andra ord inte hänt mycket.

I böckerna för lite mindre barn, från sex år, ger sig pojkarna ut i världen, för att se sig om, eller besegra monster. Flickorna upptäcker också världen, men en mycket mindre värld.

– De blir små älvor eller fjärilar, allt är litet och rosa, säger Cecilia Östlund.

Mer läsning

Annons