Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Ny rapport: Östersunds elever har blivit sämre i skolan

Något har hänt med Östersunds grundskolor sedan 80-talet. Då var elevernas studieresultat över riksgenomsnittet när de skulle vidare till gymnasiet. Men så är det inte längre.

Annons

I dagarna presenterar Lärarnas riksförbund en rapport där de har jämfört skillnader inom den svenska skolan.

Skolan har egentligen ett "kompensatoriskt uppdrag" att ge förutsättningar för alla elever, oavsett vilken kommun, stadsdel eller vilka hemförhållande man har, att nå bra studieresultat.

Men Lärarnas riksförbund ville med rapporten ta reda på om skolan lyckas med sitt uppdrag. Och resultatet är tydligt och inte särskilt positivt:

– Det har stor betydelse vilken kommun man bor i och man ser skillnader i studieresultat beroende på föräldrarnas utbildningsnivå och även om föräldrarna är utomnordiska, säger Karin Rylenius, kommunombud i Jämtlands gymnasieförbund tillika förbundsledamot i Lärarnas riksförbund.

Ser man specifikt till Östersunds kommun är det tydligt att det har hänt något i grundskolan sedan 80-talet. I rapporten har man tittat närmare på studieresultaten hos elever födda 1983, 1987, 1991 och 1995.

– Östersunds skolelever som är födda 1983, där hade vi fler elever med gymnasiebehörighet än riksgenomsnittet. Men bland barnen som är födda 1995 hade det sjunkit till att ligga på samma nivå som riksgenomsnittet, säger Maria Skårstedt, kommunombud vid Lärarnas riksförbund i Östersund.

En sådan försämring ska inte ha behövt ske anser de.

– Östersund har väldigt goda förutsättningar att lyckas bättre, säger Karin Rylenius och hänvisar till att det bland annat inte är så stora och tydliga ekonomiska skillnader hos Östersundsborna.

Studien visar tydligt att något har hänt i skolvärlden under 90-talet. Karin Rylenius och Maria Skårstedt gissar att en bidragande orsak är de neddragningar som startade inom skolan i början på 90-talet. Babyboomen som skedde då ledde också till stora årskullar och till viss del stora klasser.

Lärarnas riksförbund har dock ett konkret förslag till hur man ska komma till rätta med problemet.

– Vår slutsats är att staten behöver ta ett större nationellt ansvar för utbildningen så att alla elever får större möjligheter oavsett vilken kommun de bor i eller vilken bakgrund och studievana deras föräldrar har, säger Karin Rylenius.

De anser också att det är viktigt att fokusera på lågstadieeleverna.

– Man ska inte vänta till gymnasienivå med att sätta in speciallärare. Det ska ske redan i lågstadiet, det är där man ska göra insatserna, säger de.