Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

”Numera negerkung” stoppas från Augusttävlan

/
  • Kevin Fratos bok ”Numera negerkung” får inte vara med och tävla om Augustpriset.Foto: Ola Kjelbye

Hur ser en ”svensk bok” ut 2009? Frågan har aktualiserats sedan Svenska förläggareföreningen nekat bokförlaget Kabusa att anmäla romanen ”Numera negerkung” till årets Augustpris.

Annons

”Numera negerkung” är skriven av Kevin Frato, som är född i USA, men sedan tio år tillbaka bor i Sverige. Boken följer den unge amerikanen Harley, som blivit utsparkad hemifrån och sökt asyl i Sverige för att undvika att bli skickad till kriget i Irak. Hälften av boken är skriven på engelska, hälften är skriven på den knackiga, men uppfinningsrika svenska som Harley så småningom tillgodogör sig i sitt nya hemland.

Kerstin Aronsson, förläggare och förlagschef på Kabusa böcker, tyckte att ”Numera negerkung” är så bra och originell att förlaget anmälde boken till årets Augustpris. Men Svenska förläggareföreningen nobbade anmälan, med motiveringen att böcker som nomineras till priset ”ska vara skrivna på svenska”.

– Jag kanske är naiv, men jag hade inte kunnat drömma om att man skulle kunna ta det på det här sättet. Jag tycker det är värt att ta en debatt om vad det är att vara svensk författare och ge ut böcker i Sverige i dag, säger Kerstin Aronsson.

Hon konstaterar att boken a) är skriven av en författare bosatt i Sverige, b) är utgiven av ett svenskt förlag och c) till hälften är skriven på svenska.

– De säger att den inte är skriven på svenska – men det är den ju, åtminstone halva. Och författaren tacklar det som alla exilförfattare står inför, som kommer till Sverige eller något annat land. Hur blir man författare i ett nytt land med ett nytt språk?

Men de argumenten håller inte, hävdar Kristina Ahlinder, vd för Svenska förläggareföreningen.

– I Augustprisets statuter står det att man ska uppmärksamma och årligen belöna de bästa nyutkomna böckerna av svenskspråkiga författare. Visst kan man säga att det här är en svenskspråkig författare som skriver på engelska - men det är inte det som är avsikten. Avsikten är att det ska vara svenska böcker på svenska språket för den svenska marknaden, säger hon.

Men halva boken är ju skriven på svenska?

– Det räcker inte. Då kan du lika gärna säga att det är engelsk bok.

Fast var drar man gränsen? När författare som Jonas Hassen Khemiri i ”Ett öga rött” uppfinner en egen variant av svenska, godkänns boken då av Förläggareföreningen?

– Det är en helt annan sak. Då experimenterar man med det svenska språket. Men här handlar det inte om ett språkexperiment på det viset, eftersom halva boken rakt av är skriven på engelska.

Mer läsning

Annons