Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Nu slipper man ha den ständiga oron"

Det började som ett hjälpmedel för att kartlägga rennäringens betesområden och har slutat som ett värdefullt verktyg för renskötarna.

Efter flera år med GPS-sändare på renarna har Nicklas Johansson sparat tid, bensin och sina nerver.

Annons

Renskötaren och ordföranden för Tåssåsens sameby, Nicklas Johanssons, morgonrutin ser inte likadan ut nu som den gjorde för tio år sedan. I stället för att kasta sig på skotern och leta rätt på sina renar sätter han igång datorn för att få hygglig koll på djuren.

– Samebyn har GPS på 70 renar som visar position två gånger om dagen, en gång på morgonen och en på eftermiddagen, förklarar Nicklas som nu alltså kan välja vilka grupper av renar han ska koncentrera sig på från dag till dag.

På hans dator syns tydligt att hans renar är uppdelade på flera grupper. Exempelvis i trakten av Rätan och kring fjället väster om Klövsjö.

– Man kan ju inte veta exakt var man har alla renar nu heller eftersom någon grupp kan vara utan GPS-sändare, men de flesta har man koll på, säger han.

Att sätta GPS på renarna har blivit allt vanligare och majoriteten av renskötarna använder sig i dag av verktyget. Att Tåssåsens sameby kommit i gång med positioneringssystemet är tack vare arbetet med renbruksplanen i samarbete med Skogsstyrelsen där renarnas rörelsemönster har kartlagts med GPS-koordinater.

– Vi visste redan tidigare vilka områden renarna söker sig till och man kan väl säga att vi har fått det bekräftat efter att vi börjat använda GPS.

Tåssåsens sameby är den som kommit längst i kartläggningen av sina betesområden och de har fått nytta av informationen vid några tillfällen.

– Till exempel vid Eons vindkraftprojekt på Högberget (utanför Rätan) använde vi oss av det, säger Nicklas Johansson.

Men även om positioneringarna av renflockarna blivit ett effektivt verktyg i samråd med andra som vill nyttja naturen kan det vara i det dagliga renskötselarbetet som de fått störst effekt.

– Man blir väldigt effektiv på det här sättet, man sparar både tid och slitage och man behöver inte åka lika mycket skoter längre.

Det blir drygt 800 mil på skoter varje år, men det är ändå mindre än det varit tidigare.

– Förut hade man också en ständig oro kring hur det skulle se ut nästa dag när man tittade till renarna, det slipper man nu, berättar Nicklas.

Mycket går att läsa av på GPS-kartorna bara genom att titta på hur fort renarna rört sig.

– Man ser direkt om man haft en rovdjursattack. Passerar det en varg till exempel kan renarna ha dragit iväg flera kilometer bara över en natt.