Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu kräver länets synskadade jobb av landstinget och kommunerna

Att alltid vara utsatt för undantag, särbehandling och diskriminering hör till vardagen för de funktionshindrade.

Nu kräver de synskadade att landstinget ser till att de får ett jobb.

Annons

– Landstinget bör vara ett gott exempel för andra arbetsgivare och anställa personal med funktionsnedsättningar och stimulera kommunerna att gör det.

Det anser Synskadades riksförbund i Jämtlands län som tröttnat på att denna grupp ständigt ställs utanför arbetsmarknaden.

De menar att ingen annan grupp i samhället skulle ha tolererat denna diskriminering, mer än personer med funktionsnedsättningar själva.

– Anledningen är att denna grupp regelbundet är utsatt för undantag, särbehandlingar och diskriminering, skriver ordföranden Karl-Axel Ledung i ett brev till landstingsstyrelsen.

Inget tycks hjälpa vare sig statliga löneutfyllnadsbidrag, Försäkringskassans eller Arbetsförmedlingens bidrag och stöd för att erhålla hjälpmedel med mera.

– Det hjälper inte, säger Karl-Axel Ledung, den här gruppen påverkas inte av upp- och nedgångar i konjunkturen, arbetslösheten är konstant över tid och konjunkturer.

Han vill gå så långt att han tycker att antalet anställda funktionshindrade bör stå i proportion till antalet nu anställda inom landstinget och kommunerna.

– Statistiskt räknar man med att ungefär 15 procent av den svenska befolkningen har en funktionsnedsättning som påverkar den dagliga livsföringen, fysiskt, psykiskt eller emotionellt. Vi vet också att av alla de personer med en funktionsnedsättning är mellan 50-60 procent arbetslösa.

Samtidigt passar han på att tala om att Jämtlandsföreningen har alldeles för lite pengar för att kunna genomföra en kvalitativ verksamhet som skulle avhjälpa många problem för länets synskadade.

– Vi är fullt medvetna om att landstingets budget är begränsad och ska räcka till många angelägna verksamhetsområden. Nu är det dags att göra en prioritering av syncentralens verksamhet och anslå medel i kommande års budget som täcker in kostnaderna för att ge utbildning på beviljade hjälpmedel till dem som erhållit dem.

Karl-Axel Ledung berättar att det främst handlar om datorer där de synskadade måste få utbildning och hjälp för att komma igång.

– Det är en paradox och ett slöseri med skattemedel att först bevilja hjälpmedel och sedan inte ge utbildning i hur de används.