Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nu kör Börje Sylexpressen igen

Sylexpressen är igång igen. Sedan några veckor är Börje och Iris Jonsson tillbaka på fjället och kör sin persontrafik mellan Storulvån och Sylarna som vanligt.

Nåväl, nästan som vanligt.

LT fick följa med på en tur och upplevde både glädje och svårigheter.

Annons

– Typisk aprilväder, säger Börje. Och visst, vädret är kass. Det är noll sikt, man ser bara vitt och ju närmare Sylarna man kommer desto mer stormar det.

Börje och hans fru Iris är jättenöjda över att vara tillbaka ”in business” efter fjolårets snöpliga indragning av den licens Börje haft i 16 år att köra Sylexpressen. Han tvingades överklaga indragningsbeslutet ända upp till Kammarrätten där han till sist fick rätt mot länsstyrelsen, som gav honom tillståndet tillbaka tidigare i år.

Och nu är trafiken igång igen.

– Att starta om på nytt är dock inte så lätt, när man har varit borta ett år, säger Iris.

Förra året tog svenska turistföreningen, STF, ensam över persontrafiken, som lades ut på en entreprenör, som kör med rödmålade bandvagnar under namnet Fjällexpressen.

Nu får de två företagen konkurrera med varandra. Båda måste anpassa sig till reglerna som säger att alla turer ska gå samtidigt, en gång om dagen. Det är avgång 11:45 och återgång från Sylstationen klockan 14. Tanken är att det ska vara lugnt på fjället mitt på dagen.

– Vi får inte längre köra några morgonturer, säger Börje, som inte riktigt förstår logiken. Vill man ha lugnt på dagen borde turerna gå tidigare, tycker han.

Kunderna har också svårt att skilja på företagen och hamnar ibland hos Fjällexpressen trots att de bokat hos Sylexpressen.

Sylexpressens fördel är att de ensamma erbjuder tolkning på skidor. Den här dagen har Börje fyra bokade kunder som först hamnar fel. Eftersom de ville tolka redde det upp sig.

De är fyra killar i 25-årsåldern, som träffades i det militära 2004. De har gjort flera turer sedan dess.

– Men detta är första vinterexpeditionen, säger Jakob Johansson, från Norrköping.

Det usla vädret avskräcker dem inte från att tolka, det är ju i alla fall inte kallt, menar de.

Inne i bandvagnen är det varmt och skönt. Man ser dock inget, förutom ett enstaka förbiskymtande ledkors. Tanken går till tolkarna. Men det går ingen nöd på dem.

Ute på bandvagnen står nämligen Iris och har uppsikt. Det gör hon alltid, säger hon.

– Det är som en extra säkerhetsåtgärd, och så märker man direkt om någon ramlar.

I vagnen har vi sällskap av Agneta Olofsson från Mörsil och Ingrid Vasilijev, Hallen. De jobbar på äldreboendet Thomégården och gör turen med tre andra kollegor, som åker skidor.

– Det är som friskvård, fast vi betalar det själva, säger Agneta.

Väl framme lastar Börje och Iris av bagaget och hjälper passagerna. Samtidigt kommer Fjällexpressen fram med sina två bandvagnsekipage. Hela gården fylls upp av knallröda fordon.

Sedan är det dötid på Sylstationen fram till återresan klockan två.

– Förr hade jag kunnat ta en annan grupp hem nu och sedan komma upp igen, säger Börje.

Nu blir det en kopp kaffe och tidningen istället.