Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu flyter det för Jonas Inde

Annons


Mångsysslaren Jonas Inde har gått från osäker reklambyråpraktikant via Killinggänget till huvudrollen i en av julens storfilmer - "Allt flyter".

En del människor kämpar ett halvt liv på scenskolor för att bli skådespelare, och så slutar det ändå med Vår teater, statistroller i "Beck" och reklam för duschtvål.

Andra tar bilen från Umeå, halkar in på en reklambyrå, lämnar Sveriges hetaste humorgäng och får huvudroller i juldagens storpremiärer.

Men framgången har kostat på för Jonas Inde, 41. För fem år sedan överlevde han ett självmordsförsök efter att länge ha kämpat mot manodepressivitet och psykoser.
Mår bra nu

-I dag mår jag bra. Allt tog sin vändning när jag fick rätt diagnos och rätt medicin - lithium, en gammal trotjänare - och när jag träffade min fina tjej Meliz för ett år sedan, säger Jonas Inde när han träffar TT Spektra inför premiären på "Allt flyter".

I filmen, med regi av Måns Herngren, spelar Inde en frånskild pappa som plötsligt finner sig ha ensam vårdnad om både en tonårsdotter och ett herrlag i konstsim. Inde är i bild nästan hela tiden. Han tvivlade inte på att han skulle klara det.

-Mitt skådespeleri nådde en vändpunkt när jag fick en biroll i tv-serien "Mäklarna". Jag hade insett att alla skådespelare har en låda med olika verktyg, verktyg som jag saknade. Men då beslöt jag mig för att skita i det. Jag tvingade mig själv att slappna av i stället, inte vara så prestationsinriktad. Då började mitt spel fungera, och det kunde jag senare ta med mig till "Labyrint" och därefter till "Allt flyter". Men visst, det var väldigt modigt av Måns att ge mig en så stor kostym.
"Mångsysslare"

Om Jonas Inde måste sätta en yrkesetikett på sig själv blir det "mångsysslare". Han har skrivit en roman och jobbar på en till ("om det inte blir ett filmmanus"), han har kläckt otaliga skämt till Killinggänget och dessutom skrivit låtar till Martin Stenmarck.

-Jag är mest ute efter att ha roligt och vara delaktig i saker som kommunicerar och når ut. Det roligaste är skådespeleriet. Det är möjligt att jag skulle behöva koncentrera mig på något, men jag tror inte att jag kan det.

På frågan om varför just han lyckats i flera av Sveriges tuffaste branscher svarar han "envishet".

-Jag kom till Stockholm från Umeå utan skådespelarutbildning och cyklade runt till en massa filmbolag. Då var det extrem högkonjunktur, det fanns hur många reklamfilmsbolag som helst och jag fick jobb på ett av de bästa. Där jobbade jag något år, men jag var för rädd för att ta för mig så jag skrev egna små manus på kvällarna i stället. Sedan skickade jag dem till SVT:s ungdomsprogram "Sputnik" och de gillade mina manus. Det var med den här karaktären som jag tagit fram - Tommy Bohlin.
Gjorde slut i pressen

I den vevan lärde Jonas Inde känna och jobba med Johan Rheborg, de två träffade Andres Lokko och Henrik Schyffert och Killinggänget var fött. Där gjorde Inde figurer som rockjournalisten Hardy Nilsson, hårdrockaren Sam Spandex och dansbandsstjärnan Loke Martinzon, och han var med i gängets succéfilm "Fyra nyanser av brunt". Sedan var det slut. I början av 2005 lämnade Inde gruppen genom ett pressmeddelande, vilket ledde till sura kommentarer från de övriga.

-Jag var inte på mitt bästa humör då. Jag försökte verkligen få till ett möte, men de där upptagna herrarna... Äh, jag förstår dem. Vi umgås inte i dag, men vi var alltid i första hand arbetskamrater. Jag och Johan (Rheborg) jobbade mycket ihop, men vi har ingen relation i dag. Andres (Lokko) mötte jag av en slump för några veckor sedan. Det var det senaste.

-Jag ångrar inte att jag hoppade av. Men jag kan fortfarande komma på en rollfigur till Robert (Gustafsson) till exempel, och så minns jag att jag inte är med längre.

Just nu är Jonas Inde sjukskriven efter att ha opererat axeln. Han har inga fler skådisjobb inplanerade. Boken, eller filmmanuset, har högsta prioritet.

-Jag har tre kilo text utspridd på en massa filer. Det kommer längre och längre från en publiceringsfärdig bok ju mer jag skriver, det är fruktansvärt... Nej, jag kan inte säga vad den handlar om. Då skulle jag sluta skriva den.

Mer läsning

Annons