Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nu börjar en ny period av insamlande

Annons

Så har även denna sommar kommit mot sitt slut. Just dessa veckor är väldigt deprimerande, inte sant? De vuxna människorna har gått tillbaka till jobben, och de yngre jämrar sig över skolstart. I allas huvuden finns ett helt års av längtan till nästa sommar, som inte infinner sig förrän om nästan ett år. Alla pengar är slut och nu börjar en ny period av insamlande, för att kunna ha det gött nästa sommar. Det är ett evigt kretslopp, som utifrån antagligen kan te sig ganska deprimerande.

Och denna sommar, ja den var väl lite väl kort? Och som bekant så... regnade det mesta bort. I Östersund hände inte mycket. Någon världsstjärna var på kort besök, och grindarna till det nya Stortorget öppnades i några dygn. Förutom det var det ganska händelsefattigt.

I mitt huvud hände desto mer, och mycket av dessa tankar har man kunnat läsa om här. Jag har i det närmaste vikt ut mig själv fullständigt. Förutom detta onaturliga leende och den korviga luggen här till höger, har sammanlagt 25 000 tecken genom sommaren fullständigt blottat mina naiva tonårsfilosoferingar.

Såhär i efterhand får jag nog säga att dom var bra, mina krönikor. Om inte, jävligt bra. Ursäkta min franska, farmor. Men under hela sommarens torsdagar har jag bävat för morgondagen. När tidningen kommer på fredagen gluttar jag som mot solen. Är den där, japp bra, stäng innan det bränns!

Men nu är det alltså slut. Slut på sommar, det märks eftersom det är kallt även när solen behagar att lysa på oss norrbebodda. Slut på festivaler, vilket märks eftersom jag den senaste månaden sovit i riktig säng, och varken luktat kräk eller längtat hem. Slut på semester, avslöjar alla hängande huvuden. Och nu alltså, slut på Jockes sommar. Det märks, eftersom jag sätter punkt nu.

Mer läsning

Annons