Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Noll kvinnliga Nobelpris – igen

I fjol ett välkommet topprekord.

I år en ofta tangerad bottennotering.

Annons

Att ingen kvinna får Nobelpriset är fortfarande ett "normalt" statistiskt tillstånd.

Sedan sekelskiftet har Nobelpriskommittérna under sex år gått bet på att finna kvinnliga pristagare.

– Det står i Alfred Nobels testamente att ingen hänsyn ska tas rörande de individuella egenskaperna. Därför är det idén som står i centrum, säger Peter Zander, intendent på Nobelmuseet, till TT.

Förra året utsågs tretton pristagare. Fem av dem var kvinnor, den högsta andelen i Nobelhistorien (38,5 procent).

Rätas till

Mellan 1901 och 2010 har 840 Nobelpris delats ut. Fördelningen är 776 män (92,4 procent), 41 kvinnor (4,9 procent) och 23 organisationer (2,7 procent).

Alla årets elva pris gick till män.

– Ett alldeles vanligt år, genusstatistiskt sett, konstaterar Peter Zander.

Att antal kvinnliga Nobelpristagare är tillbaka på noll kan också ses som ett tillfälligheternas spel, menar han och tror att den stora manliga slagsidan är på väg att sakta rätas upp.

Men när?

Peter Zander pekar på att ytterst få kvinnor studerade fysik, kemi och medicin på högsta nivå under de epoker som resulterat i våra dagars Nobelpris.

Men över tiden har kvinnorna skaffat sig mer plats. På amerikanska toppuniversitet är kvinnorna på klar frammarsch och utgör numera runt en fjärdedel av forskarna inom naturvetenskaperna.

– Det blir sakta men säkert fler. Om några hundra år är det fifty-fifty, skämtar han galghumoristiskt.

Fysik sämst

Även bortsett från naturvetenskaperna är den manliga dominansen total. Bäst ligger kvinnor till inom fred (12,2 procent) och litteratur (11,2 procent).

Sämst könsfördelning råder inom det område som Alfred Nobel nämnde först i sitt testamente: fysik. Blott 2 av 189 fysikpristagare är kvinnor, lite mer än en procent.

Därefter följer ekonomi (1,5 procent), kemi (2,5 procent) och medicin (5,1 procent).