Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nina Björk: "I dag är en nöjd människa ett hot"

Mot konsumism, konkurrens och människor som varor. På torsdagkvällen föreläste Nina Björk i Östersund.

Då och då brummar de till, mobiltelefonerna på tyst läge. En sinnebild för den konsumism som Nina Björk beskriver i sitt föredrag som utgår från hennes debattbok "Lyckliga i alla sina dagar".

Det är 13:e upplagan av "Sätt litteraturen på Jämtlandskartan", denna gång i en överfull föreläsningssal på Mittuniversitetet. En av initiativtagarna, författaren Theres K Agdler, inleder med en utifrånblick på det feministiska landet Sverige från hemlandet Schweiz. Hon minns upphetsningen vid sin första läsning av Björks 17 år gamla "Under det rosa täcket". Men vid omläsningen har energin från den första läsningen falnat och drömbilden av landet Sverige börjat krackelera.

– På ett djupare plan känns det inte längre som att jag kommit till paradiset, säger hon och illustrerar problematiken med att läsa ur sin bok Valår.

Nina Björk, född på Östersunds BB en snöig majdag, bor nu i Lund men bodde sina första år i Änge Offerdal:

– Det är mycket vackrare här, det kan ni tänka på när det snöar i maj, inleder hon.

Debattboken kom ut i höstas och har underrubriken "Om pengars och människors värde". Den är kritisk mot tillväxt, konsumism och ett samhälle som främjar konkurrens framför solidaritet.

De brummande mobiltelefonerna är ett exempel på ett samhälle som bygger på tillväxt. Där planerat åldrande och förkortad livslängd är medvetna strategier för att vi ska vilja ha nytt innan det gamla slitits ut. Saker görs lite sämre eller så kommer ständigt nya modeller som daterar det ännu ej utslitna. Begreppen myntades på 1950-talet när konsekvenserna av den industriella revolutionen slog igenom. Varor kunde tillverkas i allt snabbare takt men för att hjulen ska snurra måste konsumenterna vilja ha nya varor.

– I dag är en nöjd människa ett hot.

En potatisskalartillverkare målade handtaget, beige – då försvinner fler skalare ner i soporna.

– Två rationaliteter står mot varandra här.

Den ena argumenterar för att det är irrationellt att tillverka fler potatisskalare för att slänga bort dem, den andra att det är rationellt att göra så.

– För att ett parti ska kallas seriöst, statsbärande och regeringsdugligt måste potatisskalarlogiken anammas, säger hon och menar att det var först när Miljöpartiet gjorde upp med sin tillväxtkritiska ådra som det ansågs regeringsdugligt.

Men reklamen säljer inte varor, den säljer drömmar om gemenskap och kärlek, argumenterar hon och exemplifierar med reklam för en heminredningsbutik som inleds med "Dröm!".

– Egentligen stod det inte dröm, det stod köp. Att köpa är att drömma.

– Ett ekonomiskt system är också alltid ett existentiellt system.

I det kapitalistiska systemet ingår också en transaktion av arbetskraft som producerar varan som ska bli köpt. Här menar hon att vi lever i ett konkurrenssamhälle där äkta leenden och i förlängningen människor är till salu och mina tankar går till en extrem: gästspelet i höstas av Riksteaterns "Made in India" och landets surrogatmödraindustri.

– Konkurrens är den vanligaste mellanmänskliga formen för relationer, säger Nina Björk.

Konkurrens anses vara bra för att det lockar fram det yttersta i människor. Men Nina Björk håller inte med.

– Att leva i konkurrens föder rädsla, en känsla av att vara jagad. En rädd människa är inte en människa i sitt blomstrande tillstånd, det är en människa i sitt bävande tillstånd.

Hon avslutar med att be sina åhörare att tro på utopin om en rättvis värld. Med det, och med att sätta en kartnål på Jämtlandskartan. Den hamnar på Olden, där hennes föräldrar har kvar sin stuga.