Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Nils Gustafsson

Nils Gustafsson, Mattmar, avled den 11 oktober, 90 år gammal.

Annons

Han föddes och växte upp i Mattmar och blev sedan bygden trogen hela sitt liv. Han var den yngste i en syskonskara på fem syskon.

1945 gifte han sig med Agda Jonsson från Offne och de fick två döttrar. Nils blev änkeman år 2002.

Efter skolan arbetade han en tid på Mällbysågen men började sedan som lärling hos sin far och fick där lära sig snickaryrket. Många av husen i Mattmarbygden med omnejd har han varit med att bygga eller renovera. Det egna huset, till sig och sin familj, byggde han också själv och det stod inflyttningsklart 1955. När han senare började jobba åt andra byggmästare utvidgades området och arbetsplatserna hamnade längre bort, till exempel Högfjällshotellet i Storlien, Kastalskolan i Brunflo och Racklöfska skolan i Järpen. De sista åren före pensioneringen arbetade han som hantverkare åt Åre kommun. Han var känd för sin yrkesskicklighet och anlitades flitigt för olika uppdrag även efter pensioneringen.

Militärtjänsten gjorde han på T 3 i Sollefteå och under beredskapstiden tjänstgjorde han både i Värmland och uppe i Tornedalen.

Han hade ett stort intresse för idrott som grundlades tidigt, ett intresse som han behöll hela livet. Ett av de sista samtalen han deltog i, dagarna innan han lämnade oss, handlade om fotboll. Han var i unga år aktiv inom såväl längdskidåkning som fotboll. Han berättade gärna om hur de som barn själva ordnade idrottstävlingar inom byn och även hur de besökte grannbyarna för att tävla och umgås.

Ett annat intresse han hade var att besöka fjällen, både vintertid och sommartid. I det senare fallet gärna kombinerat med hjortronplockning. Vi har också många minnen från utflykter i skog och mark och fjäll då vi har vandrat, åkt skidor, fiskat, badat, plockat bär. Dessa minnen bär vi nu med oss med stor tacksamhet.

Han var händig och teknisk. Han hittade kluriga lösningar på problem som uppstod. Om något gick sönder kunde han alltid fixa det. Efter pensioneringen fick han också tid att ägna sig åt hobbysnickeri. Bland annat snickrade han möbler och svarvade träskålar. Han var alltid beredd att hjälpa oss och att dela med sig av sin erfarenhet och sitt kunnande, både rent praktiskt och som rådgivare

Han var en positiv och vänlig person som inte tog så stor plats här på jorden men som lämnar ett stort tomrum efter sig. Sorgen och saknaden är stor, men som en sista tjänst ger han oss lindring genom alla de ljusa minnen han lämnar efter sig.

Familjen