Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

När Samhall ska gå med vinst slås funktionshindrade ut

I dag har var tredje person som är inskriven på Arbetsförmedlingen en funktionsnedsättning. Det är 200 000 personer. Många av dem anvisas till Samhall, det statliga bolaget med över 20 000 anställda på 250 orter i Sverige. Samhalls huvudsakliga syfte är att erbjuda sysselsättning åt personer funktionsnedsättning, ändå blir det allt svårare för de med störst funktionshinder att hitta en plats i Samhall.

Mikael Färnbo på Dagens Arena har gjort en djupdykning i Samhalls förändring i takt med ett ideologiskt skifte i Sverige det senaste decenniet. Han beskriver en tydlig trend: Andelen personer med funktionsnedsättning hos Arbetsförmedlingen har ökat för varje år. I dag utgör de 30 procent, jämfört med 8-9 procent på 1990-talet.

En förklaring är sjukförsäkringsreformen 2008, då Alliansregeringen införde en bortre gräns i sjukförsäkringen och personer med funktionsnedsättning förflyttades från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen.

Läs mer: Olika villkor slår mot funktionshindrade

Arbetsförmedlingen har elva olika koder för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning, men huruvida en person kodas som funktionsnedsatt har inte nödvändigtvis att göra med personens medicinska status. Det är en högst relativ process där kodningen i första hand har att göra med den arbetssökandes kapacitet att utföra de arbetsuppgifter som finns tillgängliga.

I takt med att industrisamhället har gått över till ett tjänstesamhälle och de enkla arbetsuppgifterna blivit allt färre, så ställs det nya krav på de arbetssökande. Tidigare bestod Samhalls arbetsuppgifter av industriarbete i egna verkstäder. Arbetet kunde anpassas efter den enskilde personen och Samhall hade en översikt av arbetsmiljön.

I dag består arbetet till större del av bemanningsarbete inom tjänstesektorn med arbete inom städ, lager, fastighet och omsorg. Allt fler av Samhalls tidigare arbetare klarar inte av de arbetsuppgifter som i dag utgör grunden för Samhalls verksamhet.

Läs mer: Myndigheter nobbar funktionshindrade

Samhalls uppgift har inte förändrats. Det har däremot deras vinstkrav. Sedan 2006 har staten ett vinstkrav på i genomsnitt sju procent på eget kapital. Statens vinstkrav går även hand i hand med höjda effektivitetskrav som mäts i så kallade "övergångar" för de Samhallanställda till den vanliga arbetsmarknaden. Ju fler övergångar desto mer lever Samhall upp till sitt effektivitetskrav, och ju viktigare är det för Samhall att anställa de som är friskast och bäst klarar av den nya typen av jobb.

Samhall har med andra ord börjat sålla för att kunna möta statens ökade krav på verksamheten. De som är minst begränsade av sin funktionsnedsättning jobbar på med att städa flygplatser, trappuppgångar och packa matvaror i Samhalls namn. Många andra hamnar utanför den verksamhet som skapades för att ge dem en meningsfull sysselsättning, gemenskap och ett sammanhang.

Riksrevisionen konstaterar redan i en utredning från 2008: ”Det föreligger således en diskrepans mellan de arbetskrav Samhall ställer å ena sidan och arbetsförmågan hos en del av de personer som tillhör målgruppen å den andra". Inte mycket tycks ha hänt sedan dess.

När närmare 30 procent av de som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen är klassificerade med en kod för funktionshinder måste vi fråga oss två saker: Varför finns det inte utrymme för de med funktionsnedsättning i den verksamhet som skapades för att möta deras behov?

Och vart är den svenska arbetsmarknaden på väg om de som inte lever upp till arbetsmarknadens ständigt ökade krav på social kompetens, flexibilitet, produktivitet anses ha en funktionsnedsättning?