Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Myten om dubbelstöten

Annons

På snabbmatsrestauranger runt om i landet hänger affischer från besöksnäringens arbetsgivarorganisation Visita. Med en närmast dystopisk layout beskriver affischerna vad som händer om vi får regeringsskifte i vårt land. Hur hårt det skulle slå mot unga, hur hårt det skulle slå mot restaurangbranschen.

Visita påstår att oppositionen vill fördubbla restaurangmomsen och arbetsgivaravgiften för unga. Att det är problematiskt att prata att en fördubbling när det egentligen handlar om ett återställande av nivåerna som gällde innan alliansregeringen tog över landet struntar Visita i.Myten om dubbelstöten sprids flitigt. Regeringen hänvisar med pysande stolthet till sina avgiftslättande reformer när oppositionspartierna påpekar att ungdomsarbetslösheten fortfarande är på kritiska nivåer.

Och faktum är att ett antal arbetstillfällen kan ha skapats. Konjunkturinstitutet har jämfört restaurangbranschens sysselsättningsgrad före och efter sänkningen av restaurangmomsen. Enligt deras uträkningar kan det ha tillkommit ungefär 4000 jobb som en effekt av sänkningen. Problemet är bara att momssänkningen kostar ungefär 5 miljarder om året i förlorade skatteintäkter. Det är dyra jobb. Institutet för Arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har gjort en liknande uträkning gällande arbetsgivaravgiften för unga. IFAU säger sig räkna högt när de kommer fram till att den reformen kan ha lett till mellan 6000-10 000 arbetstillfällen. Sänkningen av arbetsgivaravgiften kostar staten ungefär 19 miljarder om året.

Att dubbelstöten är en myt beror alltså inte på att reformerna inte har skapat några jobb. Myten ligger i att reformerna skulle vara någon slags universalmedel mot ungdomsarbetslösheten. Det är för det första inte säkert att det är restaurangbranschen som är i störst behov av mer personal. Tänk om man hade kunnat satsa samma summa pengar på att anställa fler inom vården till exempel. Då kanske vi hade sluppit larmrapporterna om underbemanning. Och för det andra är det inte säkert att de jobb som har skapats av ungdomsrabatten lett till trygga anställningar. Vi har de senaste åren överösts av historier om hur unga utnyttjas på arbetsmarknaden.

Skatter, moms och avgifter är ingenting som finns "bara för att". Tanken med dessa är att fylla upp det tomrum i kassan som annars lämnar oss utan fungerande välfärd, skola och andra samhällstjänster. Alliansens reformer för att minska ungdomsarbetslösheten kanske faktiskt skapat en del jobb, om än dyra. Men frågan är vad man hade kunnat göra med de pengarna i stället.