Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

En tuffing för den som gillar upp   märksamhet

/
  • Få bilar drar till sig så många beundrande blickar som Audio R8. Och få bilar hänger med den om det blir race. Foto: Rolf Gildenlöw
  • Sportvagnskänslan kryper på redan när man krupit in bakom ratten. Allt sitter där det ska.

Vill man färdas diskret genom livet ska man inte satsa på en R8. Så skrev jag för två år sen då Audi introducerade sin spektakulära supersportvagn. Och magin kring bilen har ännu inte svalnat – när jag nu kör den med V10-maskin svärmar medtrafikanterna omkring mig som flugor kring en sockerbit.

Annons

Det har stått att läsa i vissa spalter att Audi R8 är baserad på Ferraris italienska ärkerival Lambor-ghini Gallardo. Vilket i och för sig vore logiskt eftersom Audi sedan tio år tillbaka äger Lamborghini. Och Gallardo-modellen har onekligen slående likheter med R8 - mittmotor och fyrhjulsdrivning bland annat.

Men det är snarare tvärtom – det är Gallardo som lånar allt mer från Audi. Exempelvis Audis unika space frame och, numera, Audis V10-motor i modifierad form.

Och det är just den direktinsprutade V10:an på 5,2 liter som ryter bakom nacken på mig i min provbil. Maxeffekten 525 hästkrafter nås först vid 8 000 varv per minut så det är ett ganska ilsket rytande det handlar om. Ursprungligen satt det ju en V8-maskin på 420 hästar i Audi R8 och den räckte mer än väl. Men med ytterligare två cylindrar kan R8 nu mäta sig med de allra tuffaste i klassen.

V10-motorn är alltså placerad bakom föraren och sitter fullt synlig under den stora, sluttande bakrutan. Det går till och med att få den belyst om man vill njuta av prakten i mörker. Motorljudet tränger ogenerat igenom den lilla glasväggen mellan cockpit och motorrum och är som vassast innan varvräknaren når det röda fältet.

På 3,5 sekunder tar sig bilen från stillastående till 100 kilometer i timmen och toppfarten anges officiellt till 316 kilometer i timmen.

R8 är baserad på Audis framgångsrika Le Mans-bil och känns också stundtals som en renodlad racingbil. Köregenskaperna håller mästarklass. Fyrhjulsdrivningen är hämtad från Lamborghini och ger mer moment på bakhjulen än på framhjulen vilket gör bilen svagt överstyrd. Speciellt om du jackar ur antisladdsystemet. Den manuella växellådan är bättre (och nästan 74 000 kronor billigare) än den datorstyrda R-Troniclådan, men jag gillar inte kulissen som styr växelspaken: ska man växla snabbt är det allt för lätt att köra fast i spåren. Fast det är säkert en vanesak även om det luktar lite Ferrarikomplex.

Med två extra cylindrar i maskinrummet har R8 blivit ungefär 40 kilo tyngre och drygt 100 hästar starkare. Men den drar bara en centiliter mer bensin per mil – i alla fall på pappret. Den som verkligen utnyttjar effektökningen kommer säkert att få en annan erfarenhet.

1,4 miljoner kronor för en sportbil är förstås mycket pengar, men både de tyska och italienska konkurrenterna i klassen är betydligt dyrare. Och de ser inte alls lika uppkäftiga ut. Fast frågan är ju förstås hur länge man står ut med att vara ett rullande blickfång.

Mer läsning

Annons