Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Monalisa (V): Kunskap är makt – det är tydligt inom forskning

/
  • Monalisa Norrman på väg till Bryssel där hon ska rapportera om biologiskt avfall på en konferens kring avfallsfrågor.
  • Monalisa Norrman säger att hon som politiker skulle vilja ha en publik arena för att öka intresset kring forskning. Hon menar att det är en attitydfråga där det finns auktoritetsproblem åt två håll. ”I grund och botten är forskning en klassfråga, de som bestämmer vad som är värdefull kunskap sitter på en oerhörd makt, för oss vänsterpartister är det uppenbart”, säger hon.

Som politiker skulle Monalisa Norrman (V) vilja ha en publik arena för att öka intresset kring forskning. Hon menar att det är en attitydfråga där det finns auktoritetsproblem åt två håll och att vi här i länet har en misstro mot det akademin håller på med.

Annons

– Den regionaliserade läkarutbildningen kommer att spela roll för länet. Då blir den medicinska forskningen allt viktigare för att kunna förbereda och bygga upp inför läkarutbildningen, inte minst för att rekrytera handledare och tillräckligt många docenter, säger vänsterpartisten Monalisa Norrman som politiskt har ansvaret för forskning och utveckling inom landstinget.

En gång om året träffas det så kallade Fou-rådet inom landstinget för att fördela pengar till olika forskningsprojekt. Landstingets allmänna medel ligger på 2,5 miljoner, men det tillkommer diverse övriga anslag också såsom Perssons donationsfond. De får in väldigt många ansökningar, mer än det finns pengar till.

– Jag önskar att det fanns utrymme att öka på vår egen insats, säger hon. Det är en rekryteringsfråga, för finns det tillgång till forskningsmedel är det bra från konkurrenssynpunkt.

– Det handlar om att vara en attraktiv arbetsgivare, att orka uppmuntra sin personal till forskningsarbete. Men det gäller även att bevaka forskningsområden för att kunna använda sig av forskningen i verksamheterna.

Har jämtarna stuckit ut när det gäller forskningen på något sätt?

– Jag vet att vi varit aktiva när det gäller inkontinens liksom kring sömnbekymmer hos äldre, men det finns många fler. Det är lätt att man koncentrerar på medicinsk forskning.

– Men ta exempelvis Jilu som har många forskningsutbildade Det betyder att de i sitt utvecklingsarbete har koppling till akademin som går att använda och det höjer statusen överlag.

Landstinget har skrivit i sin policy för forskning och utveckling att de ville diskutera om kommuner och landsting skulle kunna ha en gemensam forskningsresurs.

– Det finns många områden där vi behöver göra saker tillsammans. Det skulle stimulera exempelvis vårdsidan, arbetsterapeuter tillsammans med läkare skulle få till stånd tvärvetenskaplig forskning över yrkesgränserna. Men kommunerna sa nej.

Hur aktiva är ni som politiker?

– Forskningsområdena är fria och det är jätteviktigt, däremot försöker vi säga att vi gärna vill se en bredare bas för forskning där flera yrkeskategorier är inblandade.

– Men ur ett länsutvecklingsperspektiv har länet problem. Utbildningsnivåerna släpar efter, rent generellt ligger länet lågt, det är för få som går vidare in i akademin.

– För länet innebär det, att om det inte finns kreativa miljöer blir det svårt att locka till sig de arbetsplatser som kräver en annan nivå på utbildning och koppling till akademin. Det har betydelse för bredden på arbetsmarknaden.

Där går det väl att göra något politiskt?

– Ja, men det finns en nationell och europeisk tendens att de premierar de forskningsinstitutioner som har gamla traditioner. De är väletablerade och större och det är besvärligt för en region som har ett väldigt nytt universitet som hela tiden står inför att bygga upp verksamheten. Här borde staten ta ett större finansiellt ansvar.

– Vi försöker propagera för att bättre ta tillvara de forskningsmedel som finns på andra ställen, kopplat till strukturfonden eller forskningsprogram som finns i unionen. Vi kommer aldrig att kunna finansiera i tillräcklig omfattning själv, vi måste bli bättre på att hitta andra finansiärer.

Har du någon önskan om forskningsprojekt i länet?

– Det finns hur mycket som helst. Se hur länet ser ut med en åldrande befolkning, där vi vet med genderperspektiv (jämställdhet, reds anm) att kvinnorna flyttar oftare än män, det kan man koppla till de insatser som görs.

– Fördelarna med en liten region är att man skulle kunna göra Jämtland till ett forskningsområde. Befolkningen på 126 000 individer skulle det gå att göra totalundersökningar på och få rejäla svar eftersom organisationerna är små och kontaktvägarna korta och snabba.

Hon säger att hon som politiker skulle vilja ha en publik arena för att öka intresset kring forskning. Hon menar att det är en attitydfråga där det finns auktoritetsproblem åt två håll.

– Vi har en misstro mot det akademin håller på med. Den misstron är högre här än i övriga Sverige. Det kan bero på en lägre utbildningsnivå, jag tror att det hänger ihop.

Varför blev det just du som tog det politiska ansvaret för forskning och utveckling?

– För mig handlar det mycket om hur jag ser på kunskap och makt, vad som premieras och ger status. Forskningsområdet är ganska tydligt där är det svårt att bryta gränser. Här finns en hierarki, av födsel och ohejdad vana, som bestämmer vad som är viktigt.

– I grund och botten är det klassfrågor, de som bestämmer vad som är värdefull kunskap sitter på en oerhörd makt, för oss vänsterpartister är det uppenbart.

Mer läsning

Annons