Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Moderniserad mjölkproduktion i Trägsta

Förutsättningarna för svenskt jordbruk förändras ständigt. Nya stödmodeller, varierande efterfrågan på en avreglerad marknad och politiska mandatperioders längd styr lantbrukarens vardag. Men grödorna och djuren anpassar sig inte till den nya tiden, utan växer i den takt de alltid gjort.

Länstidningen tittar närmare på lantbrukets förutsättningar i en serie på fyra delar. Det här är del två.

Annons

Gården har 140 mjölkkor. Denna ska kunna skötas av en person på en åtta timmars arbetsdag.

På det flera meter breda foderbordet kommer en märklig tingest åkande. Den har just konstaterat att några foderhögar börjar bli alltför välätna och kör in i köket för att fixa påfyllning.

– Det är bara foderroboten, säger Torgny Widholm självklart. Den hanterar sex ton foder om dagen.

Inne i ladugårdens kök blandar roboten själv i ordning foder med lämpliga proportioner ensilage, salt, baljväxter och spannmål. Roboten sparar in 600 arbetstimmar och sex ton diesel per år för gården.

Trägsta gård, som drivs av makarna Torgny och Eva-Maria Widholm, är i absolut framkant på utvecklingen. Något som bevisades när de mottog Årets gröna pris på Guldgalan för en tid sedan.

Mjölkproducenterna har haft tuffa år bakom sig. Särskilt här i Jämtland, med turbulensen som rått först kring Milko och sedan efter övergången till nuvarande Arla. Det gjorde att vår region fick lägre mjölkpriser i en redan pressad bransch.

I LRF:s rapport för lantbrukets lönsamhet 2013 konstaterars att mjölkpriserna vänt upp efter bottennoteringarna från förra hösten. Samtidigt skriver LRF också att priserna som mjölkproducenten får beror på till vilket mejeri leveransen sker.

– Det har varit en del ovisshet kring Milko och Arla under den perioden, säger Torgny Widholm. Men trots det har vi haft positiva resultat sedan vi köpte gården 1996. Vi har kunnat nyttja överavskrivningar de år som priserna varit låga.

Torgny visar stolt upp gårdens senaste projekt. En egen biogasanläggning som ska producera all den elektricitet och värme som gården och bostadshusen behöver. En del el kommer även att kunna levereras ut på elnätet och säljas.

– På sikt hoppas vi också kunna producera fordonsgas som vi kan driva maskinerna med, säger Torgny Widholm.

Ungefär 60 öre per kilo mjölk beräknar LRF att priset på mjölk minus foder ökat sedan förra hösten. Något som ger stort utslag i mjölproducenternas lönsamhet. På en gård som producerar en miljon kilo mjölk per år blir det 600 000 kronor extra årligen.

– Jag brukar säga att vi driver ett lantbruksföretag, säger Torgny Widholm. Det kan vara en fördel att inte ha något arv att förvalta utan kunna driva företaget efter eget huvud, säger Torgny Widholm.

Det finns en tydlig planmässighet i driften av Trägsta gård. Paret Widholm navigerar strikt efter sina ett-, tre-, fem- och tioårsplaner. Men nu i slutet av flera stora projekt har inte nästa tioårsplan riktigt utkristalliserat sig.

– Jag har några ideér men inget som är riktigt klart, säger Eva-Maria Widholm.