Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Moderaternas falskspel

Utgången av höstens val är en helt öppen fråga. Fredagens opinionsmätning visade närapå dött lopp mellan blocken: 47,8 procent för borgerligheten mot 46,6 procent för oppositionen.

Annons

  För partierna väntar nu en delikat balansakt för att locka nya väljare samtidigt som gamla sympatisörer inte får skrämmas bort. Ja, u ppgiften är verkligen delikat, ty väljarna blir alltmer mindre partitrogna ; den som var sosse i våras kan lika gärna sluta som moderat den 19 september och vice versa.

Denna lättrörlighet betyder dock inte att vi ställer lägre krav på politikens förmåga att leverera. Tage Erlander pratade redan på sin tid om ”de stigande förväntningarnas missnöje” som ett uttryck för hur ett växande välstånd ökade medborgarnas krav på bättre och mer omfattande offentlig service. Vi vill ha en god barnomsorg, helst öppet dygnet runt, starka skyddsnät, snabba kommunikationer, tillgång till den bästa vården utan att behöva vänta eller betala fantasisummor samtidigt som social oro och utslagning gör oss illa berörda. Hur ekvationen går ihop? Det gör den inte – inte med moderat styre.

Hur nuvarande regering har prioriterat är välkänt. Miljarder har strötts över landets löntagare medan sjuka, arbetslösa, pensionärer och medborgare i behov av samhällets stöd (alltså alla) fått stå för notan. Kom ihåg att människor i behov av samhällets stöd inte bara handlar om uteliggare och narkomaner. Under läsåret 2009–2010 minskade till exempel lärartätheten, enligt Skolverkets siffror. De senaste åren har tusentals välfärdsarbetare tvingats lämna sina jobb. Högerns försämringar av a-kassan och sjukförsäkringen har skickat upp statistiken över antalet socialbidragstagare till rekordnivåer. Klyftorna har ökat.

Sedan tillkommer sådana effekter som inte visar sig över en natt. Med ökade ekonomiska klyftor följer ofta en ökad segregation och kriminalitet, större skillnader i folkhälsa och skolresultat.

Man vinner inga val på att lova sänkta skatter. Därför är nu beskedet från Moderaterna att det inte blir några nya sänkningar av inkomstskatten, i alla fall inte i närtid. I stället hörs statsminister Reinfeldt tala sig varm om framtida satsningar på välfärden. Det är skolan, vården, omsorgen och arbetsmarknadspolitiken som ska prioriteras – precis de områden som borgerligheten under en hel mandatperiod satt på undantag.

Medborgarna har stora förväntningar på politiken. Det om något talar för ett kommande maktskifte. Gå inte på Moderaternas falskspel.