Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Lilian Tapper, Boden, 86 år

Lilian "Titti" Tapper, född Jansson, Boden, har avlidit i en ålder av 86 år. Hon efterlämnar maken Ingemar och barnen Rune, Olle och Laila med familjer.

Annons

Lilian föddes 1927 på Rindön i Vaxholm och flyttade samma år med föräldrarna Kajsa och Gustaf och syskonen Gunvor och Åke till Sollefteå. Gustaf var officer och de flyttade in i tjänstebostad vid I 21. Brodern Lars föddes och Lilian fick tidigt smeknamnet Titti. 1935 träffade hon Ingemar i sandlådan och de gick i samma skola. Varje söndag följde Lilian med sin mor till kyrkan och lade grunden till sin kristna tro. Hon utbildade sig till sjuksköterska vid Sahlgrenska i Göteborg, tog examen 1950, arbetade i Karlstad och Filipstad. Hon brevväxlade med Ingemar och kärlek växte fram. De förlovade och gifte sig 1953 och bosatte sig i Eksjö. Ingemar var officer, placerad vid Ing 2.

Rune föddes 1954 och familjen flyttade till Boden 1959. 1960 föddes Olle och 1961 flyttade de till Luleå. Laila föddes 1962 och 1963 flyttade de till Boden och bosatte sig i fortväbelbostaden på Degerberget.

Lilian var hemma och skötte hem och hushåll, var en god husmor, duktig på att laga mat, baka och ta vara på odlingar och vad skogen gav och lärde oss många knep. Hon var duktig på att sy, sticka och virka och tillverkade tröjor, mössor, halsdukar, vantar, dukar, överkast och strumpor. Julstrumporna till barnbarnen var rymliga och mycket uppskattade. Lilian var påhittig, lärde oss lekar, sånger och gjorde limerickar och texter.

När barnen blev stora återvände hon till sjukvården men det var svårt att komma tillbaka och hon blev lärare på sjuksköterskeskolan i Boden. 1972 flyttade familjen till Östersund och hon jobbade som lärare åt Röda korset. Stugan i Lillsjöhögen blev en kär plats. Ingemar pensionerades 1987 och de flyttade till Boden igen.

Lilian anpassade sig efter man och familj men höll på sin integritet och kunde säga ifrån vid behov. Hon var rak och tydlig med vad hon tyckte och tänkte och vi visste var vi hade henne. Lilian var starkt engagerad i Svenska kyrkan, var gudstjänstvärd, söndagsskollärare, höll i andakter och hembesöksgrupper. Som föreläsare var hon kunnig och kul. Hennes humor och goda humör fanns kvar in i det sista och hon lämnar roliga uttryck och citat efter sig.

Hon sökte jämnt förkovra sig, läste böcker, studerade finska och gjorde resor med Ingemar i Norden, till Israel och i Europa. Med Laila reste hon till Norge, Prag och Cypern.

Vi är tacksamma för den kärlek och omtanke hon gav och de förutsättningar till gemenskap mellan oss som hon skapade och hon uppfostrade oss att bli självständiga och ta ansvar.

Vi saknar en god maka, mor, farmor och svärmor.

Familjen