Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Minnesord: Lilian Karlsson, Östersund, 54 år

Min älskade vän och kusin, Lilian.

Annons

I hela mitt liv har Lilian gått vid min sida, ända sedan barnsben med bus, till vuxenlivet genom både glädje och sorg så det gör ont i mitt hjärta när jag försöker skriva detta minnesord.

Lilian var en rak, ärlig och omtänksam person som alltid var sig själv. Vi var inte gamla när hennes hästintresse började och jag minns hur vi tillsammans cyklade till Odensala ridskola nästan varje dag och efter det så var hästar någonting som hon hade intresse för resten av sitt liv.

Någonting som också låg henne varmt om hjärtat var naturen, särskilt den som fanns runt stugan i Åkersjön. Där spenderades många dagar med skoteråkning och där fick hon också sitt lystmäte med islandshästarna som fanns på gården bredvid. Allt detta och mycket mer, i sällskap med sitt livs kärlek, Bernt Godenius.

Lilian och Bernt träffades i början av 1986 och för ungefär ett år sedan gifte de sig. De höll ihop i vått och torrt och det fanns aldrig några tvivel på att de hörde ihop. Det blev 28 fina år tillsammans som först spenderades i Östersund och sedan gick flyttlasset till huset i Önsved. De sista 25 åren arbetade Lilian på ASG som senare blev DHL.

Vi hann med en hel del under vår 54 år långa vänskap och jag hade önskat att vi skulle få fortsätta gå genom tiden tillsammans, ända tills vi blev gamla och grå på ålderdomshemmet. Hon kämpade på mot sjukdomen in i det sista utan att klaga och en sak är säker, vi är många som aldrig glömmer henne och jag vet att vi möts igen. Så till dess – puss och kram, min älskade vän.

Genom kusinen Bitte