Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Bertil Daggfeldt , Stockholm

Bertil Daggfeldt, Stockholm, kommendör 1. gr., har avlidit i en ålder av 86 år. Närmast anhöriga är makan Ulla, född Berling samt sönerna Martin, Karl och Daniel med familjer.

Annons

Bertil – Daggis i kamratkretsen – var sjöofficer, hovman och privatforskare bland annat.

Sjöofficer blev han på sjökrigsskolan 1955 med mycket goda vitsord. I flottan valde han ubåtsvapnet.

Efter sedvanlig vidareutbildning vid Militärhögskolan gick han i Paris höga franska militärutbildningar. 1974-77 var han adjutant åt ÖB, för att sedan 1977-78 vara fartygschef på minfartyget Älvsnabben under långresan till Brasilien, Västindien och USA. Efter tidigare tjänst på sju ubåtar avslutade han 1978-81 sin tid i sjötjänst som chef för 1.ubåtsflottiljen.

Hela åtta år verkade Bertil vid Milostaben i Östersund, 1981-89, på slutet som stabschef. Tiden i marinen avslutade han som chef för Västkustens marinkommando 1989-91.

1974 blev han ledamot av Örlogsmannasällskapet, där han i sitt inträdesanförande föreslog den forskningsresa till Arktis, till minne av Vegaexpeditionen, som isbrytaren Ymer framgångsrikt genomförde 1980. Bertil inträdde 1980 även i Krigsvetenskapsakademien.

Hovmannabanan började han som adjutant hos kronprins Carl Gustaf 1968-73.

Vid Hovstaterna avslutade han som ceremonimästare 1999-2002.

Forskningen gällde tidigt marinarkeologi. Det stora intresset var dock vikingar och runstenar. Bertil grävde djupt i källorna och utmanade arkeologerna av facket med helt egna tolkningar av begreppet viking och av nordiska runstenars innebörd och tillkomst samt ortnamns betydelse.

1983 köpte han och Ulla den sista välbevarade 17-1800-talsgården i Ede norr om Östersund, som han varsamt renoverade med stöd av länsstyrelsen. Han kom då i kontakt med allmogekultur och odlade det intresset – men även bin.

Utmärkande för Bertil var nyfikenhet och förmåga att se samband och mönster, det vill säga att lösa problem. Han var en god ledare och omtyckt chef. Han hade humor, var en god talare, väl påläst samt en god dansör. Bertil blev ofta sällskapets centrum som berättare och kvick kommentator. Han var gränstestare och i tidiga år en påhittig upptågsmakare.

Vi saknar en mycket god kamrat.

För sjöofficerskurs -55

Lennart Lindberg och Jan Åkerhielm