Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Minnesord: Aina Ederwall, Frösön, 88 år

Vår innerligt älskade mamma, Aina Ederwall, avled lugnt och fridfullt den 14 maj efter att under en längre tid tappart kämpat mot sin sjukdom.

Annons

Aina föddes i Råå 1926. Mamma och hennes åtta syskon växte upp i ett litet trångbott hus med stor trädgård. Huset saknade varmvatten och toalett men i familjen fanns en stor portion omtanke och livsglädje. Aina fick tidigt bidra till familjens försörjning genom att bland annat jobba som barnflicka åt familjen Rausing.

Under de sena tonåren drabbades mamma av svår astma. Efter flera års olika behandlingar och höghöjdsvistelser i Småland ordinerades fjällmiljö. Vår mor fick flytta till Åre och i den friska och klara luften tillfrisknade hon. Det var under tiden i Åre som Aina träffade sin livskamrat, brunnsborraren Evald Ederwall. Giftermålet skedde 1956 och 1959 föddes Håkan och två år senare föddes lillebror Hans. De bosatte sig i Östersund och Aina fick jobb som butiksbiträde i en liten Konsumbutik i Karlslund. I början av sjuttiotalet gick flyttlasset till Frösön som sedan dess varit basen för familjen.

Under uppväxten kände vi barn en stor trygghet i våra föräldrar. Eftersom vår far hade långa arbetsdagar var det mamma som stod för hemarbetet. Det intresse familjen hade för tennis delades även av mamma. Hon fanns alltid vid sidan av planen när vi barn eller vår far spelade viktiga matcher. Väl hemma tvättades smutsiga kläder och bjöds på kvällsfika.

Pensionärstiden blev fin för våra föräldrar. Under vinterhalvåret promenerade de sida vid sida i milslånga rundor. Under sommaren valdes cykelturer där pappa fungerade som lok med mamma på släptåg mil efter mil.

Vår mor ställde gärna upp som barnvakt för sina barnbarn i Småland och i Östersund. Våra barn älskade farmors lugn, det oändliga tålamodet, pannkakorna och den gränslösa omtanken.

I slutet av 2007 blev mamma ensam då pappa gick bort. Hennes hälsa var bräcklig men trots motgångar hördes aldrig ett klagorop. Mamma fann glädje i barnbarnen och i det lilla. Livet förgylldes den sista tiden av att barnbarnsbarnen flyttade till Mjälle. Trots att kroppen protesterade av sjukdom fanns farmor alltid där med en hjälpande hand.

Vår saknad efter vår älskade mamma, farmor och gammelfarmor är stor och svår att beskriva i ord. Vi är oändligt tacksamma för all den kärlek och värme hon gav. Vi kommer alltid att minnas Aina som den genuint snälla, tålmodiga och tappra människa som hon var. Livet kommer nu att gå vidare för oss och våra familjer, men livet kommer aldrig att bli detsamma utan henne. Tack för allt älskade, älskade mamma.

Håkan och Hans