Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miljarder plöjs ner i avlägsna vindkraftsparker

Platser som få känner till, och ännu färre har besökt, är aktuella för enorma investeringar som överstiger allt annat i Jämtland/Härjedalen.

Tillstånd för drygt 530 nya vindkraftverk är klara och ännu fler är på gång.

Stamåsens vindkraftpark kryllar av aktivitet, tre stora kranar är igång i området cirka fem mil från Hammerdal.

– Men arbetet med att lyfta upp bladen har blivit försenat eftersom det har blåst för mycket, säger Mikael Melin, platsansvarig på vindkraftparken i Stamåsen.

Han blickar upp mot det drygt 100 meter höga tornet där bladen ska monteras. Eftersom vindmätaren i flera dagar visat mer än åtta sekundmeter ligger de 55 meter långa bladen av glasfiber kvar på marken.

Varje blad väger nästan 12 ton styck och det strikta regler som gäller för att lyfta upp de tre blad som monteras på varje vindkraftverk.

Fundamenten till de 26 verk som byggs i första skedet är gjutna, med betong tillverkat på plats av Hammerdals Betonggjuteri. De består av närmare 500 ton cement och 40 ton armering.

Dansk personal från vindkraftstillverkaren Siemens, samt danska underleverantören Fast Vind som bygger tornen, och har förmodligen fullt upp en bra bit in på vintern.

Vad kostar det att bygga vindparken?

– 36 miljoner kronor per vindkraftverk och totalkostnaden är strax under en miljard med all infrastruktur i Stamåsen, säger Mikael Melin.

– Det är första gången i världen som det byggs vindkraftverk av med den typ av torn som sätts upp i Stamåsen.

– Varje vindkraftverk ger 2,3 megawatt och drivs utan växellåda. Det gör att man slipper oljebyte, dessutom går verket tystare. Det är heller inte roligt att behöva byta 1 300 liter olja på 115 meters höjd, konstaterar Mikael Melin.

Vindkraftstornen byggs av 14 rundade "skal", långa som ett långtradarsläp. De sätts ihop med tjocka bultar i en rigg på marken. En "monsterkran" lyfter den ena tornsektionen ovanpå den andra tills ett färdigt vindkraftstorn står klart.

För att sätta ihop 115 meter torn går det åt 15 000 grova bultar och eftersom tekniken är lite hemlighetsfull ber Siemens projektledare Carsten Joenssen oss att inte ta bilder som visar för mycket av monteringen.

Platschefen Mikael Melin konstaterar, som andra i branschen LT talat med, att utveckling och tillverkning av vindkraftverk i stort sett är något som svensk industri har missat. Danska, tyska och spanska företag tycks ha ett ointagligt försprång.

Industrijätten Siemens, med 405 000 anställda i 190 länder, har tecknat det största ramavtalet om vindkraftverk någonsin i Sverige med SSV AB, som bygger parken i Stamåsen. Avtalet omfattar totalt 253 vindkraftverk.

Som LT skrev i går uppstår det affärsmöjligheter för lokala företag att haka på. En fjärdedel av investeringarna bedöms handla om vägbyggen, betongjobb, avverkning, eldragning med mera till och i parkerna.

I Stamåsen har man byggt 28 kilometer väg i delvis obruten terräng som binder samman vindkraftverken. Listan över leverantörer till SSV:s samtliga sju planerade vindkraftparker i norra och östra Jämtland innehåller många lokala och regionala företag.

De företag som slåss om affärerna när vindkraften byggs ut i länet har goda möjligheter att få loss pengar från länsstyrelsen. Området är prioriterat i tillväxtprogrammet.

– Det gäller att mobilisera bland företagen och få dom att inse möjligheten till affärer. Det är gigantiska investeringar det handlar om, så det gäller att företagen kommer på banan.

Det konstaterade Hans Halvarsson, chef på länsstyrelsens avdelning för hållbar tillväxt, när LT tidigare belyste tillväxtprogrammet.

30 terawattimmar el via utbyggd vindkraft i hela landet ska nås år 2020 är det tänkt, som ett led i energiomställningen. Det motsvarar cirka 20 procent av landets nuvarande elkonsumtion.

Det kommer även att kräva nödvändiga förstärkningar av elnätet.

– Tillståndet i Stamåsen är på 50 verk men kraftanslutningen klarar inte mer än de som byggs i första etappen, eftersom man inte kan ta emot mer i andra änden på kraftledningen. När Ögonfägnaden byggs får vi dra el via den parken och då ska det här lösa sig, säger Mikael Melin.