Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Miljarder för privatiserad järnväg

Annons

Det hela hände sig 1994. Mer eller mindre alla visste att den Moderatledda regeringen Bildt skulle förlora valet.

Då valde man, med kommunikationsminister Mats Odell (KD) i spetsen, att förekomma väljarnas utslag och göra bygget av en snabbtågslinje mellan Stockholm Central och Arlanda flygplats, till ett privat monopol. Den som byggde fick ta intäkterna i 45 år!

Kritiken mot detta var hård även från borgerligt håll. Men väljarna ställdes inför fullbordat faktum före valet -94, och bygget färdigställdes. Men i stället för fullsatta tåg sattes priserna så högt att vanligt folk fortsatte med att åka bil eller flygbuss. Stolligt var det.

Man kan dra in en aktuell debatt i Stockholm där det hävdas att närflygplatsen Bromma måste vara kvar på grund av närheten till City.

Men tåget från Arlanda tar också bara 20 minuter!

Hur som helst. Banan blev bra, tågen är bra, och nu är beläggningen också bra trots det oförskämt höga priset. Sant är att också andra tåg nu anländer till Arlanda.

Men det privata monopolet tar betalt av passagerarna även när SJ eller SL kör. Trots att de angör en annan station på Arlanda.

För tio år sen när det australiensiska riskkapitalbolaget Macquarie köpte bolaget var läget inte bra. Prissumman blev 400 miljoner. När man nu säljer för 4 miljarder så ska skulderna räknas av, och vinstsumman blir 1,4 miljarder! Till detta ska läggas 800 miljoner i utdelning och räntesnurror.

Hur ska detta förklaras? Är det skicklighet och affärsnäsa? Det förefaller inte så.

Dagens Industri visar att Macquarie vid tiden för köpet fick ett räntefritt lån från Riksgälden. Så skattebetalarna står för de vinster som nu uppstår.

Så vad har då privatiseringen åstadkommit?

På plussidan: Jo, bygget kom igång. På den tiden var Sverige på fallrepet. Regeringen Bildts oförmåga att hantera krisen gav rekordräntor. Men bara ett par år senare hade Socialdemokraterna under Ingvar Carlsson och Göran Persson rett upp det så att man kunde bygga Botniabanan utanför statsbudgeten! Ett föredömligt sätt att ta sig ur krisen: investera!

Minussidan då? Tomma tåg trots en nybyggd bana ger onödig miljöbelastning och förluster i form av längre restid. Till detta ska läggas att resenärer som inte använder Arlanda Express tvingas betala avgift till det privata monopolet.

Slutligen har alltså väldiga summor förts över från skattebetalarna till privata investerare. Och privatmonopolet består till 2040!

Bildts och Odells dåraktiga idé att låta privata intressen få monopol på Arlandatrafiken har gett dyra priser, lång beläggning och nu jättevinster till privata intressen. Det kan inte bli mer fel.