Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Miguel Syjuco lappar ihop världen

Mångfacetterat, fragmentariskt, svårgripbart. Så uppfattar många samtidens snabbt framrusande flöde. Men det skulle lika gärna kunna vara en beskrivning av stjärnskottet Miguel Syjucos debutroman "Ilustrado".

Annons

Den börjar med en mordgåta och slutar med ett existentiellt mysterium. Miguel Syjuco har skrivit en bok som spänner över fyra generationer och avhandlar 150 år av filippinsk historia. Insprängd i berättelsen finns utdrag ur romaner, intervjuer, bloggar, filippinska skämt och sms-meddelanden. Allt, allt finns med.

- Jag ville skriva en roman som liknade det sätt vi upplever samtiden i dag. Vi lappar ihop begripliga bilder av världen genom fragment från olika källor, precis som i boken, säger Miguel Syjuco.

Sedan Syjuco i november 2008 tilldelades Man Asian Literary prize för sin debutbok har han i princip konstant varit på resande fot. När vi möts har han just bytt två hektiska dagar i Barcelona mot ett vintrigt Stockholm. 34 år gammal befinner han sig i den kulturella mediahajpens absoluta mittpunkt - och konstaterar lite överraskat att han gillar upplevelsen.

- Jag tillbringade fyra år fastkedjad vid mitt skrivbord när jag skrev "Ilustrado" och nu är det fint att vara ute och möta läsare, att uppleva hur olika människor lever, att se människan.

I sin bok leker Miguel Syjuco med vårt äkthetskrav, vår önskan om absolut autenticitet, genom att ge huvudpersonen sitt eget namn. Det är alltså den unge författaren Miguel Syjuco, utvandrad från Filippinerna till Vancouver, som bestämmer sig för att undersöka det märkliga dödsfallet i början av romanen och ger sig i väg på en livsavgörande resa tillbaka till hemlandet.

Bokens protagonist har för all del vissa likheter med sin namne författaren. Men i intervju efter intervju har Miguel Syjuco fått förklara att karaktären i boken till största delen är fiktiv.

- Jag ångrar inte att jag gav honom mitt namn. Möjligen ångrar jag att jag distanserade mig från honom i tidiga intervjuer. Eftersom jag gjorde honom så svår att gilla, så förvirrad, opålitlig, naiv och självupptagen var jag orolig att alla skulle tro att jag också är det.

Själv är denne filippinske världsmedborgare oerhört lätt att tycka om. Med stor självdistans beskriver han de förutsättningar som rådde när han skrev "Ilustrado". Han är född i en politikersläkt och förutspåddes en lysande framtid inom politiken, men valde att i stället lämna Filippinerna för att koncentrera sig på sitt skrivande, först i Australien och sedan i Kanada.

- För mig personligen var Filippinerna för överväldigande, jag utvecklade ett alldeles för tjockt skinn, jag var för cynisk och för arg. Jag behövde distansen, rymden, känslan av självständighet och frihet som jag fick utomlands, säger han.

Självklart var han nervös inför utgivningen av "Ilustrado" i Filippinerna. Han förutsåg kritiken som komma skulle, pikarna om att han med sin privilegierade bakgrund och självvalda exil knappast var den mest lämpade att skriva en bok om Filippinerna.

- Det märkliga är att boken har blivit den bäst säljande av en samtida författare i Filippinerna någonsin. Den används i undervisningen i skolor och jag får mail från vänner som berättar om hur studenter sitter på caféer och debatterar den. Det var precis det jag ville, jag vill skriva böcker som polariserar människor, som får dem att diskutera.

Det Filippinerna som beskrivs i "Ilustrado" är ett land präglat av en hetsig rörelse framåt, med storstäder vars nattliv är minst lika pulserande som i västvärlden - men också en nation genomsyrad av korruption och politisk instabilitet.

Men än har Miguel Syjudo inte helt uteslutit en politisk karriär.

- När jag bestämde mig för att inte följa i min fars fotspår var det för att jag skulle ha varit tvungen att kompromissa. Jag visste att jag antingen skulle vara idealistisk, misslyckas och kanske bli skjuten, eller vara väldigt mänsklig och bli korrumperad själv. Men jag stänger aldrig den dörren. Jag menar att man kan vara författare och arbeta politiskt samtidigt.

Sara Ullberg

sara.ullberg@ttspektra.se