Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Metall öppnar för sänkt lön

IF Metall öppnar för lokala lönesänkningar i en krisuppgörelse med Teknikföretagen.

Annons

IF Metall och arbetsgivarna har undertecknat en krisöverenskommelse för industrin. I stället för att varsla om uppsägning ska företaget och facket lokalt komma överens om ledighet och utbildning. Ersättning blir minst 80 procent av den faktiska lönen.

– Det är ingen normal omställning av industrin, det är ett nödläge. Krisen kräver att vi agerar för att rädda jobben och starka kompetensen inom industrin, säger IF Metalls ordförande Stefan Löfven i ett pressmeddelande.
– Nu väntar vi på att regeringen ska göra sitt, säger Löfven.

Facket kallar överenskommelsen för ett undantagstillstånd som ska gälla tills vidare med tre månaders uppsägningstid, dock längst till och med den 31 mars 2010.

”Teknikföretagen och IF Metall är ense om att ge möjlighet till lokala överenskommelser om att sänka utgående lön och andra ersättningar med upp till 20 procent. Under motsvarande tid kan företagen anordna kompetenshöjande utbildningar. För den händelse detta inte är möjligt, gäller arbetsbefrielse i motsvarande grad, skriver Teknikföretagen i ett pressmeddelande.
”Detta är ett sätt för oss att försöka minska behovet av uppsägningar och samtidigt minska kostnadsbelastningen för företagen, skriver Anders Narvinger, vd för Teknikföretagen.
”Härigenom ges även möjlighet för företagen att snabbt agera offensivt när marknadsförutsättningarna förbättras.

”Avsikten är att i samma anda som den gällande överenskommelsen om permitteringslön underlätta för de lokala parterna att träffa överenskommelser för att säkerställa verksamheten och att så långt möjligt undvika uppsägningar”, skriver Teknikföretagen vidare.
”För att stärka den framtida konkurrenskraften och medarbetarnas kompetens, anser vi att det är önskvärt att de lokala parterna, där så är möjligt, träffar överenskommelser om företagsintern utbildning eller andra aktiviteter att äga rum under den tid då arbete inte utförs”, skriver Anders Narvinger vidare.

Även andra branscher som stål-, gruv och metallbranschen är med på krisuppgörelsen.
”Fyra arbetsgivarorganisationer som representerar närmare 2 000 företag med drygt 135 000 anställda, har skrivit avtal med IF Metall om möjlighet för medlemsföretagen inom industrin att permittera med sänkt lön”, skriver arbetsgivarorganisationerna Gruvornas arbetsgivareförbund, Industri- och Kemigruppen, Stål och Metall samt Svemek i ett gemensamt pressmeddelande.

IF Metalls ordförande Stefan Löfven motiverar den historiska uppgörelsen med att svensk ekonomi och arbetsmarknad ”befinner sig i den värsta kris som vi har upplevt”.
– Ingen i dag yrkesverksam har sett motsvarigheten till de senaste månadernas utveckling. De krafter som normalt avgör ett företags konkurrenskraft, de är satta ur spel, säger Löfven.
Facket har enligt Löfven ”skrikit sig hesa” om allvaret i den ekonomiska krisen och allvaret bekräftades definitivt av fredagens mycket dystra BNP-statistik: minus 4,9 procent på årsbasis.
– Fem procent är ett historisk stor fall. Då är det inte som finansministern säger vinterväglag, det är en isgata rakt ner för ett stup, säger Löfven.

– Vi är inne i en extremt djup kris och står nu inför en andra våg av uppsägningar, säger Teknikföretagens förhandlingschef Anders Weihe till TT.
– Därför har det varit viktigt att hitta alternativa vägar. Det är viktigt för de anställda för att försöka undvika uppsägningar och för företagen ger det en möjlighet att anpassa kostnaderna.
Han hävdar att uppgörelsen med IF Metall saknar motsvarighet på arbetsmarknaden i modern tid.
– Vi har länge diskuterat denna svåra situation och till sist har en samsyn mognat fram med facket i denna extrema situation, säger Anders Weihe.
Han betonar vikten av att företagen i så stor utsträckning som möjligt ska kunna behålla sin personal tills att konjunkturen vänder uppåt igen.
– Det gäller då att företagen snabbt ska kunna vara med på uppgången, utan att behöva leta efter kompetent personal.

Diskussionen om krisuppgörelsen har pågått till och från under en längre tid. I förra veckan löstes knutarna och man nådde en nivå på lönesänkning som IF Metall kunde acceptera.
Avtalet förutsätter lokala överenskommelser om ledighet och utbildning som sker i stället för ordinarie arbete. IF Metall har räkneexempel där ett företag inför ledighet en halv dag i veckan. De anställda får då lägst 90 procent av lönen.
I ett annat företag där man arbetar i två dagar, har utbildning i en dag och är lediga två dagar får de anställda 80 procent av lönen.
Avtalet tecknades på måndagsförmiddagen och gäller från och med nu. Enligt förhandlingschef Veli-Pekka Säikkälä omfattar det ungefär fyra av fem medlemmar i IF Metall.

– Det strider mot någon sorts grundtanke i den svenska modellen, säger professor Pontus Braunerhjelm, som är huvudsekreterare i regeringens Globaliseringsråd, till TT.
– Samtidigt har man visat på andra håll att globaliseringen verkar ha inneburit att flexibiliteten i lönerna ändrats. Konkurrensen har ökat och då har arbetstagarkollektivet blivit mer benäget att sänka lönerna. Det är en del av globaliseringen, säger han.
Det kan hjälpa företag i en kris men det innebär också risker, enligt Braunerhjelm.
– Det kan få negativa konsekvenser för strukturomvandlingen. Det slår egentligen åt båda hållen, eftersom folk kan få vara kvar på sina arbeten ett tag till.
Han framhåller att man kan kombinera lönesänkningar med morötter, bättre löner för att människor ska arbeta mer i kristider.
– Men i en situation där efterfrågan viker kraftigt spelar det egentligen ingen roll hur mycket man jobbar, marknaden är liksom borta. Det här kan vara ett sätt för företagen att ta sig igenom en kris med lägre kostnader, säger Pontus Braunerhjelm.

Gruvtolvans ordförande Harry Rantakyrö blir förbannad när han får beskedet om IF Metalls krisuppgörelse med arbetsgivarna.
– Vi är helt emot alla former av lönesänkningar för den här uppgörelsen gäller förstås inte direktörerna, säger Harry Rantakyrö till TT.
– Jag blir så förbannad. Vi har centrala avtal och medlemmarna måste få diskutera den här uppgörelsen först, säger Harry Rantakyrö.
– Det är minus tio grader kallt här i Kiruna och det blåser hårt. Men jag blir varm av ilska när jag för höra sådant här.

– Det är industriarbetarna som får ta hela smällen av att konjunkturen viker. Regeringen gör ingenting. Den ligger som en stor infrusen mammut i den där isen som finansministern brukar prata om, säger Sven-Erik Österberg, Socialdemokraternas talesman i arbetsmarknadsfrågor, till TT.
Han hävdar att industrisektorn under hela vintern efterlyst insatser från Arbetsförmedlingen av det här slaget, som utbildningssubventioner till hårt utsatta företag.
– Men det har inte gjorts. De har inte resurserna. Därför tvingas parterna till det här, där industriarbetare riskerar förlora 20 procent av sin inkomst. Jag förstår dem, men regeringen borde ha agerat, säger Österberg.

Cecilia Fahlberg, förbundsordförande för Unionen, har förståelse för att IF Metall sluter denna uppgörelse i det krisläge som råder inom industrin just nu. Men hon ser ingen anledning att göra samma eftergift för Unionens cirka 500 000 medlemmar i det privata näringslivet.
– Det enda vi vet säkert är att det är den enskilda individen som får stå för hela risken. Det finns konsekvenser som vältras över, som a-kassa, pension och andra delar i trygghetssystemet, säger hon till TT.
Hon beklagar samtidigt att regeringen inte går in med mer åtgärder.
– För att kunna överbrygga den här situationen och få bättre fart på hjulen. Vi tror det finns stora möjligheter att använda åtgärder för att vässa kompetensen ytterligare. Det gäller att flytta in åtgärder i företagen i stället för att flytta ut anställda i arbetsmarknadspolitiska åtgärder som inte har någon direkt bäring i industrin, säger hon.
Enligt Fahlberg kommer krav på lönesänkningar alltid i dåliga tider.
– Men lönesänkningar ger inga garantier för att man får behålla jobben. Vi har inte sett några goda resultat av det. Det brukar rinna ut i sanden på ett eller annat sätt, säger hon.
– Den här typen av åtgärder löser inte problemen. Risken vältras över på den anställde, tillägger hon.
Hon berättar vidare att Unionen redan har fått en del förfrågningar om möjligheten att gå med på lönesänkningar för att rädda jobben.
– Vi har redan haft en del krav, några sådana förfrågningar. Men det mesta har stannat där. Vi rekommenderar att man inte gör sådana här avtal lokalt.

– Det här är en uppgörelse som är en del av partsautonomin och den kommenterar vi inte. Regeringen har hela tiden hållit linjen att allt som har med lönebildningen att göra är parternas ansvar, och därför har regeringen inga kommentarer till uppgörelsen, säger Mårten Wennberg, stabschef hos arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin, till TT.

– Alternativet är ytterligare uppsägningar och ytterligare varsel, säger Stefan Löfven till TT om varför IF Metall tecknat dagens överenskommelse med arbetsgivarna.
Facket vill enligt Löfven undvika en situation med långvarigt lägre industriproduktion. En sådan skulle påverka hela Sveriges välfärd.
– Så det här är hela Sveriges angelägenhet.
Att nivån för sänkningen av arbetstiden och lönen hamnade på just 80 procent beror enligt Löfven på att de är de nivåer som normalt gäller för socialförsäkringarna. Arbetsgivarsidan hade enligt facket velat se en betydligt lägre nivå.
– Det finns säkert önskemål om både 60 och 70 procent. Det här är något annat.
TT: Får ni bort uppsägningarna i industrin på det här sättet?
– Jag tror inte du kommer undan dem helt. Sådana illusioner har vi inte. Men jag är övertygad om att du kommer att minska antalet som tvingas ut i arbetslöshet.

LO anser att IF Metall mer eller mindre tvingats skriva under uppgörelsen med arbetsgivarna.
– De har ställts inför ett omöjligt val när risken för uppsägningar för fler och fler anställda ökat så kraftigt, säger LO:s avtalssekreterare Per Bard.
– Den här överenskommelsen handlar om deltidsarbete och ha en garanterad inkomst för det.
Han hävdar också att IF Metall skrivit under överenskommelsen under trycket av att upp mot 20-25 procent av förbundets medlemmar riskerar att bli arbetslösa.
– Det finns risk för att fler branscher kan komma att omfattas av liknande uppgörelser, säger Per Bard.
– De förbund som kommer få liknande propåer kommer hålla oss väl informerade.
Svenskt Näringsliv, SN, tycker att krisuppgörelsen mellan IF Metall och industriarbetsgivarna vittnar om ett stort ansvarstagande.
– Man måste se till hur allvarlig situationen är och det handlar om att rädda jobben, säger SN:s vice vd Christer Ågren.
Han hävdar att IF Metalls uppgörelse kan komma att följas av liknande uppgörelser i andra hårt utsatta branscher.
– Hoppas att man då gör samma bedömning, säger Christer Ågren.

Stefan Löfven tror att mottagandet bland medlemmarna för krisuppgörelsen kommer att bli blandat. IF Metall har redan fått flera förfrågningar om lokala lösningar som liknar dagens uppgörelse. De som jobbar på dessa företag kommer att välkomna avtalet, säger han.
– Där man inte har en sådan situation, de kommer säkert att vara mer kritiska. Men man får leva med i den här världen att det är både ris och ros.
IF Metall uppger att en anställd som gått ner i arbetstid och lön i enlighet med avtalet och sedan ändå mister jobbet inte riskerar sämre a-kassa.
– Det har vi klarat ut, vad vi förstår kommer det inte att hända någonting med deras a-kassa.
– Sedan kommer vi aldrig att i alla situationer kunna garantera precis vad som händer, säger Löfven.
IF Metall-basen vill inte höra talas om att krisuppgörelsen innebär en öppning för sänkta löner.
– Det här är inte sänkta löner, utan vi sänker arbetstiden. Det här ska ses som en permitteringslön. Så det är inte sänkt lön, utan man drar ner arbetstiden. Sedan kan man dra ner lön, men dock max 20 procent, säger Löfven.
TT: Men det är ändå en öppning för något helt nytt?
– Nej, det här är en tillfällig överenskommelse och den finns i ett undantagstillstånd. Den löper ut den sista mars, och sedan gäller avtalen precis som vanligt.

Mikael Sällström, ordförande i IF Metalls koncernfack på Volvo PV och Volvo AB i Göteborg får närmast beskrivas som avvaktande positiv till krisuppgörelsen.
– Det blir ytterligare ett verktyg att ta till, säger han om möjliga lönesänkningar för att förhindra varsel.
– Det som är bra är att det krävs en lokal uppgörelse för att genomföra det, säger Sällström.
Ska lönesänkningar överhuvudtaget bli aktuella så får de bli del av något slags paket. Företaget måste erbjuda en kombination av åtgärder, inte bara sänkt lön.
– Vi vet att vi både på lastvagnar och personvagnar har sviktande orderingång och vi har korttidsvecka i stort sett varje vecka, säger Sällström. Det kan vem som helst räkna ut att det här inte håller i längden.
– Den höst och vinter som killarna och tjejerna här har upplevt har varit allt annat än behaglig, säger Sällström. Ser man en möjlighet att skapa något slags grund för trygghet, så kan det vara värt något det också.

Byggnads avtalssekreterare Gunnar Ericson är både undrande och starkt kritisk till IF Metalls uppgörelse.
– Vi tycker inte om det här. I LO och fackföreningsrörelsen har vi lovat varandra att inte jobba under vissa nivåer, säger Gunnar Ericson som anser att IF Metall nu har svikit det löftet.
Han kan inte se att uppgörelsen ska kunna rädda vare sig företag eller anställda.
– Det förlänger bara processen. Det kommer inte att byggas något mer för att lönerna sänks och det köps inte fler bilar för att man sänker lönerna för bilarbetarna, säger Ericson som ser en risk för en nedåtgående lönespiral.
Han oroar sig för att IF Metalls exempel kan få efterföljare och att arbetsgivarna på andra områden ska ställa motsvarande krav på sina fackliga motparter. Det vore en farlig utveckling, enligt Ericson.
Byggnads har än så länge inte fått några propåer om liknande uppgörelser från byggföretagen.
Gunnar Ericson förväntar sig en het diskussion om IF Metalls uppgörelse när LO-förbundens avtalssekreterare möts i ett ordinarie möte den 4 mars.

IF Metall är mycket kritisk till regeringens, som man ser det, passivitet under krisen.
– Vi har pratat i ett halvår med regeringen om att försöka få till mer insatser för utbildning, inte minst på företagen för att undvika uppsägningar, säger Stefan Löfven.
– Vi har många konkurrentländer där vi har permitteringslönesystem, där staten stödjer sådana system ekonomiskt. De företagen har mycket lättare att hantera det här än de svenska företagen.
Konkret vill IF Metall se ett system där staten är med och betalar delar av utbildningskostnader och löner. Hur fördelningen av kostnaderna ska se ut blir en senare fråga.
– Men det ligger definitivt i både statens, företagens och våra medlemmars intresse att slippa gå ut i arbetslöshet och i stället ha en aktiv åtgärd i form av utbildning.

Volvo Personvagnar välkomnar överenskommelsen mellan IF Metall och arbetsgivarna.
– Den ligger i linje med diskussioner vi haft internt inom företaget. Vi är i en ganska tuff situation, men vill undvika fler varsel. Det är möjligt att detta kan ge lösningar, säger Volvo PV:s presschef Maria Bohlin till TT.
Hon vill dock inte gå in på hur uppgörelsen konkret kan användas inom Volvo PV.
– Man får titta mer detaljerat på läget först, framhåller Bohlin.

Underleverantörerna till bilindustrin, Fordonskomponentgruppen, har redan tidigare lagt ett förslag som påminner om den krisuppgörelse som nu är klar.
Fast i deras förslag finns ytterligare ett inslag och det tror gruppens vd Svenåke Berglie kommer att behövas även för krisuppgörelsen.
– Staten måste gå in och stötta ekonomiskt, säger Berglie. Företagen själva har inte råd.
I gruppens förslag konstaterar man att kommande varsel kommer att nagga på företagens kompetensbas. Det ger bestående skador på verksamheten och när marknaden väl vänder så står svenska företag sämre rustade än vad de utländska konkurrenterna gör.
– Vi vill att företagen använder den tid man behöver för att producera och sedan satsar resten av tiden på att kompetensutveckla. Det får ske med bidrag från de anställda, från företagen och från staten, säger Berglie.

Mer läsning

Annons