Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Memory dög inte för Robinson-gänget

Annons

Ibland hoppar man på projekt och uppdrag som man egentligen kanske inte borde.

De senaste två månadernas projekt har varit just ett sådant. Jag har nämligen jobbat som tävlingsproducent på tv-produktionen Robinson.

I våras när jag fick frågan om jag var sugen på att ta jobbet funderade jag för mig själv på om att personen som frågade hade haft kokain på tandborsten eller något.

Mina vanliga jobb brukar innebära att jag sitter vid ett skrivbord och hittar på idéer eller är ute i landet någonstans och gör en intervju eller spelar in något inslag. Det är oftast väldigt lugna inspelningar. Mycket jobb kanske, men ändå oerhört stillsamt.

Men nu ville alltså en massa människor att jag skulle testa något helt nytt arbetsmässigt. Något som absolut inte är lika lugnt som mina vanliga arbeten.

Jag ska förklara lite närmare. Den öde ö man ser i tv-rutan är inte så öde. Förutom deltagarna kryllar stället av fotografer, reportrar, ljudtekniker, snickare, producenter, redaktörer och assistenter. Och så finns det alltid en tävlingsproducent. Tävlingsproducenten har som uppgift att först hitta på och bestämma vilka tävlingar som deltagarna ska prövas i. Den biten är inte den svåra för mig. Nej, det svåra är att tävlingsproducenten dessutom själv måste testa alla tävlingar. Flera gånger.

Vanligtvis brukar killarna (för det är alltid killar) som jobbar som tävlingsproducenter vara tuffa, muskulösa och orädda atleter. Jag har aldrig passat in på den beskrivningen. Ska man beskriva mig så är det snarare feg, lönnfet men samtidigt tanig, skraj och ickeatletisk som ligger närmast sanningen.

I somras när jag satt och fnulade och funderade på vilka tävlingar som skulle vara med denna säsong satt jag alltså i en väldigt märklig position. För om jag la in en tuff, hård och obehaglig tävling då skulle ju jag själv bli tvungen att testa och utföra den.

Så jag gjorde det enda rätta – jag föreslog att i årets Robinson skulle deltagarna tävla i Viskleken, Ett skepp kommer lastat och Memory. Jag blev nedröstad direkt av alla andra i redaktionen och fick lomma tillbaka till skrivbordet och peta in hinderbanor och andra hårda utmaningar.

Men nu när inspelningarna är över så är det ändå med stolthet jag kan berätta att jag har klarat av grejer jag aldrig trodde att jag skulle fixa. Jag har klättrat högt, dykt djupt, dragit tungt och utsatt mig för faror som har varit riktigt obehagliga.

Jag är så stolt över detta att jag för någon dag sedan sa till min fru K: ”Vet du älskling, jag har blivit en hårding”. Hon tittade upp från sin bok, granskade mig uppifrån och ner och svarade Nej, det har du inte.

Men hon har fel. För den person som gör saker han aldrig trodde att han skulle våga är en hårding.

GTävlingsproducenten har som uppgift att först hitta på och bestämma vilka tävlingar som deltagarna ska prövas i. Den biten är inte den svåra för mig. Nej, det svåra är att tävlingsproducenten dessutom själv måste testa alla tävlingar. Flera gånger.

Mer läsning

Annons