Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med uppgift att beröra: Premiär för Dvala

/
  • Flera ur ensemblen börjar bli nervösa inför premiären. ”Det känns bra men jag börjar få lite panik”, säger Sabine Eriksson.  På bilden går hon och Daniel Yousefi igenom en scen.
  • Förra året arrangerade Olof Runsten och Olle Olsson totalinstallationen Grå afton på Gamla tingshuset. Kvällen blev så lyckad att de beslutade sig för att gör något större. Inför pjäsen Dvala har det varit mycket mer att ordna.
  • I föreställningen Dvala ställs allting på sin spets när ett mord har skett. Elin Anderssons karaktär anklagas i en scen för dråpet.

En pjäs som är en konsert, eller en konsert som är en pjäs. Välj själv, säger upphovsmännen bakom installationsteatern Dvala. En sak är i alla fall säker: Föreställningen liknar ingenting annat som publiken på Storsjöteatern sett förut.
– Det kommer att hända väldigt mycket överallt, säger Olof Runsten.

Annons

Nästa vecka har Dvala premiär och de som går till Storsjöteatern väljer även att besöka Euroland, träffa befolkningen i Euroland och läsa landets egen tidning Eurobladet, som regissörerna och manusförfattarna Olle Olsson och Olof Runsten lite fatalistiskt kallar för framtidens tidning.

Räkna alltså med att få en totalupplevelse både i foajén och i salongen där hela teaterbyggnaden blir en installation i sig. Dessutom har det lokala postrockbandet Komas Mida skrivit ett helt soundtrack till pjäsen.

– Vi har just lyssnat på låtarna och det blir verkligen jättebra, säger Olle.

– Just nu är vi inne i ett otroligt högt tempo där det som tidigare bara funnits som olika idéer på ett papper nu ska omvandlas till konkreta saker. Det är fascinerande att se hur allt mobiliseras, säger Olof.

Dvalas handling har sin utgångspunkt i ett framtida Sverige där FRA-lagen och ett odefinierat terrorhot har blivit så stort och farligt att det skapat ett samhälle utan rättsäkerhet. Olof och Olle målar upp ett Kafkaliknande mardrömsscenario där befolkningen är placerad i olika säkerhetsstäder personligt bevakade av så kallade tillsyningsmän. Många har också sagt att pjäsen påminner om George Orwells roman ”1984”, men den har killarna inte ens läst. De utgick från sin egen vardag när de började skriva på manuset.

– När vi började arbeta med pjäsen funderade vi mycket på vilka politiska frågor som intresserar oss och fastnade för FRA-lagen. Människorna i Euroland har accepterat att kränka sin egen integritet för att känna sig säkra och trygga, säger Olle.

Medborgarna går alla omkring som sömniga robotar utan egna viljor och känslor, därav namnet Dvala. Alla utom sju personer i säkerhetsstad 4, lägenhet 888, vill säga. De har insett att något är fel, väldigt fel.

– De har vaknat ur dvalan och förstått sina begränsningar. I och med det beslutar de sig för att ta i tu med förtryckarsamhället de lever i. Var och en gör det på sitt eget sätt. Då händer det som ställer allt på sin spets: Ett mord, berättar Olle.

Mord är liksom kärlek inte tillåtet i Euroland, vilket gör att personerna i lägenheten måste hålla det hemligt för resten av befolkningen – och utreda det själv. Det är med andra som upplagt för en hårdkokt deckare. Olle och Olof har även kryddat ymnigt med poetiska och filosofiska inslag och en eldig kärlekshistoria. Under ytan mynnar Dvala ut i existentiella frågor om liv och död. Förhoppningen är att publiken ska få sig en tankeställare.

– Jag tror att pjäsen kommer att beröra mycket, säger Olof.

Mer läsning

Annons