Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med skogen som arbetsplats

/
  • Peter Alverblad jobbar som Skogskonsulent hos Skogsstyrelsen och har aldrig ångrat sitt yrkesval.

Han visste tidigt att han ville jobba i skogen och har aldrig ångrat sitt yrkesval.

Annons

- Skogen är en fantastisk arbetsplats, konstaterar Peter Alverblad, som arbetar som skogskonsulent hos Skogsstyrelsen.

Han började sin yrkesbana med att hugga i skogen.
- Men det blev jobbigt i längden. Jag bestämde mig för att börja plugga och kollade på utbildningar som hade med skog att göra, berättar Peter.
Valet föll på skogstekniker. Efter avslutad utbildning började han jobba som skogskonsulent hos Skogsvårdsstyrelsen, numera Skogsstyrelsen. Där har han, förutom ett kort avbrott, varit kvar sedan 1986.

Arbetar både inne och ute
Skogskonsulenternas arbete handlar i första hand om träd, men alla växter i skogen är viktiga för den biologiska mångfalden. Som skogskonsulent arbetar man både vid skrivbordet och ute i fält.
- Mars till november blir det mycket fältarbete och på vintern blir det mest kontorsarbete. Eftersom vi är en myndighet blir det mycket formalia och papper som ska skickas hit och dit, berättar Peter.
Skogskonsulenter jobbar bland annat med att ge råd och information i skogsbruks- och skogsvårdsfrågor. De jobbar också med att kontrollera att de lagar som har med skog och skogsbruk följs.
- Arbetsuppgifterna har ändrats och blivit fler under årens lopp. Därför har vi blivit tvungna att fokusera på olika arbetsuppgifter. Förut gjorde alla konsulenter allt, nu har vi fått specialområden. Det är både på gott och ont. Det är bra att ha ett samlat grepp om det område man ägnar sig åt, men samtidigt tappar man lite av kunskapen om de andra områdena, säger Peter.

Gratis motion
Han ägnar halva delen av sin arbetstid åt naturvårdsfrågor. Kartor, handdator och GPS är viktiga arbetsredskap.
- Det blir många bilresor och mycket promenerande. Jag går nog i snitt fem kilometer ute i terrängen varje gång jag är ute i fält, så motion får man gratis i det här yrket, konstaterar Peter.
För att bli en bra skogskonsulent tror han att man måste vara intresserad av skogen och man får inte vara för bekväm av sig.
- Du måste älska folk och möten, men samtidigt är många arbetsuppgifter sådana att det underlättar om du kan och är van vid ensamarbete, säger Peter.

Ett yrke som ger mycket
Han tycker att en av fördelarna med jobbet är att han får träffa många intressanta människor. På Skogsstyrelsen har han dessutom förmånen att ha många bra arbetskamrater. Jobbet som skogskonsulent har tidigare varit väldigt mansdominerat, men allt fler kvinnor söker sig till yrket. I Örebro distriktet, där Peter har sin arbetsplats, jobbar i dag sju kvinnliga skogskonsulenter.
- Det är verkligen ingen nackdel för arbetsplatsen, konstaterar han.
Trots att jobbet som skogskonsulent bitvis är ett ensamt jobb passar det Peter perfekt.
- Enda gångerna jag inte gillar mitt jobb är när det är riktigt dåligt väder. Då är det inte så kul att vara ute i skogen. Men de dåliga dagarna uppvägs av de bra och i det här yrket får man mycket som inte går att mätas i pengar, avslutar han.

FAKTA:
Yrke: Skogskonsulent
Arbetsuppgifter: Skogskonsulenter jobbar inom Skogsstyrelsen, en myndighet med ansvar för att landets skogar vårdas och brukas på ett uthålligt sätt och ger god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. På senare år har Skogsstyrelsens uppdrag vidgats till att även gälla vård av skogens sociala värden för rekreation och friluftsliv.

En stor del av skogskonsulentens arbete är att ge skogsägare råd och information i skogsbruks- och skogsvårdsfrågor. Skogkonsulenten jobbar också med att kontrollera att de lagar som har med skog och skogsbruk följs.
Om skog avverkas ska ny skog planteras och även då kan skogskonsulenten bistå med råd. Detsamma gäller när den unga skogen växer upp och ska gallras och röjas. Skogskonsulenten kan tala om var ny skog ska planteras och vilka träd som bör tas bort vid en gallring.

Utöver rådgivning till enskilda skogsägare anordnar skogskonsulenterna informationsträffar och kurser, ofta i samarbete med andra myndigheter och organisationer. Informationen kan till exempel gälla skadebekämpning, åtgärder som kan förbättra virkeskvaliteten eller öka produktiviteten. Ett fåtal skogskonsulenter ägnar sig åt skoglig information till skolor och allmänhet. Värdering av skog och skogsbruksfastigheter görs också av skogskonsulenter.

Inventeringar av skog är en annan uppgift. Det kan gälla inventering av skadedjursangrepp, hur svårt skadad en skog blivit av en storm, kartläggning av naturområden som bör skyddas med mera.
En del av Skogsstyrelsens verksamhet är uppdrag som görs mot betalning i konkurrens med andra skogliga aktörer. Det kan till exempel gälla att ta fram skogsbruksplaner som är en hjälp för skogsägaren att göra en långsiktig planering av skogens skötsel.

Arbetet som skogskonsulent innebär både skrivbordsarbete och arbete i fält. Det innebär också mycket bilkörning eftersom distrikten kan täcka stora ytor.

Även om man normalt träffar mycket människor i jobbet innebär det ibland ensamarbete, till exempel vid skogsinventeringar.

Datorn är ett viktigt hjälpmedel. Digitala kartor och lägesbeskrivningar genom så kallade geografiska informationssystem (GIS) används i stor utsträckning. Även skogsbruksplaner och kalkyler görs med datorns hjälp.
Utbildning: De flesta skogskonsulenter är utbildade till skogsingenjör, skogsmästare eller skogsvetare/jägmästare. Inom Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) finns flera skogsutbildningar, bland annat Jägmästarprogrammet och Skogsmästarprogrammet.
Jägmästarprogrammet omfattar 5 års studier och förbereder för arbete med skog och skogsfrågor eller med miljö och naturresurser. Programmet anordnas i Umeå, men under fjärde och femte året finns också möjlighet att studera i Alnarp i Skåne eller i Uppsala.
Skogsmästarprogrammet omfattar 3 års studier. De två första åren är förlagda till Skinnskatteberg. Under tredje året kan du läsa vid SLU:s övriga studieorter eller vid andra universitet. För att antas till programmet krävs skoglig grundutbildning och/eller yrkeserfarenhet. En möjlighet att få behörighet är att gå det skogliga basår som SLU erbjuder. Det finns även andra utbildningar som uppfyller behörighetskraven. Kontrollera med SLU vad som gäller.

Vid Gammelkroppa skogsskola utanför Filipstad kan man efter två års studier ta examen som skogstekniker. Den som studerar till skogstekniker har garanterad plats på SLU för fortsatta studier till skogsmästare.

Vid Växjö universitet kan man studera till högskoleingenjör i skog och träteknik. Programmet är tre år långt.
Lön: Ingångslönen för nyutexaminerade är 22 – 23 000 kronor i månaden. Tio år efter examen är medianlönen 30 – 32 000 kronor i månaden.
Framtidsutsikter: Skogsstyrelsen gör bedömningen att antalet skogskonsulenter kommer att förbli på ungefär samma nivå som i dag under överskådlig framtid. Det är en viss omsättning inom yrket och medelåldern har sjunkit på senare år. Yrket är dock fortfarande mansdominerat och Skogsstyrelsen vill gärna ha in fler kvinnor i yrket. Vanliga utbildningsbakgrunder för skogskonsulenter är jägmästare och skogsmästare. Efterfrågan på jägmästare och skogsmästare har varit god de senaste två åren. På fem till tio års sikt är arbetsförmedlingens bedömning att möjligheterna att få jobb kommer fortsätta att vara goda.
Källa: Arbetsförmedlingen, Sveriges lantbruksuniversitet och Saco.

VICTORIA RYDERGÅRD
Nyhetsbyrån NA Media

Mer läsning

Annons