Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

"Måste övertyga om vad som är rätt"

I dag startar LT:s artikelserie inför EU-valet den 25 maj. När Sverige gick med i EU 1994 var Jämtland ett av de mest EU-fientliga länen i landet. Men vilken nytta har vi av EU och har vi något att säga till om över huvud taget.

Annons

Jens Nilsson (S) är norra Sveriges enda EU-parlamentariker.

Han och en kvinna från Finland representerar där en unik del av Europa.

För att inte försvinna i mängden handlar det om att skaffa rätt vänner och rikta in sig på speciella stridsfrågor.

751 politiker från 28 länder röstar varje år i tusentals olika frågor som på ett eller annat sätt påverkar medborgarna i alla EU-länder.

Av de 751 är 20 stycken svenskar och av de 20 kommer en från Norrland.

Det är Jens Nilsson (S).

Han kom in i EU-parlamentet under 2011 efter att antalet ledamöter utökades och Sverige fick ytterligare två platser.

Norra Sverige och norra Finland är ett fullständigt unikt område inom EU. Ingen annanstans i Europa finns samma geografiska, meteorologiska och befolkningsmässiga förutsättningar.

Jens har själv varit med och startat sammanslutningen "Northern sparsely populated areas", som översatt till svenska betyder "Norra glesbygden". Det omfattar de 14 nordligaste regionerna i Sverige, Norge och Finland.

Två parlamentsledamöter kommer härifrån. Det är Jens Nilsson och finskan Liisa Jaakonsaari.

Två ledamöter av 751.

Har ni något att säga till om över huvud taget?

– Ja i de utskott som man sitter har man stort inflytande. I det regionalpolitiska utskottet är vi 46 stycken så det går bara man är aktiv, vet vad man vill och skapar allianser med folk som man kan övertyga att man har rätt.

Just regional utveckling är Jens Nilssons huvudfokus i parlamentsarbetet.

Vad tycker du att du har lyckats bäst med under dina år i parlamentet?

– Jag har jobbat med reglerna för EU:s strukturfonder. Där tycker jag att vi har haft framgång, säger Jens Nilsson.

Framgången han pratar om är nya gemensamma reglerna för EU:s bidragsfonder. Som situationen är i Sverige i dag är de olika fonderna uppdelade på flera olika myndigheter med olika regler.

Ett onödigt krångligt system, enligt Jens Nilsson, som anser att en förenkling vore om en enda myndighet tog hand om alla ansökningar.

– Sen har jag varit delaktig i upphandlingsdirektiv som styr lagen om offentlig upphandling. Vi har fått till ett mycket bättre direktiv som ska bli svensk lag, så att kommunerna ska kunna bestämma om man vill ha lokalproducerad mat på skolorna till exempel.

Att ha gemensamma regler för hela Europa kan ställa till problem. Som när EU-kommissionen ville dra in möjligheten att få bidrag för att bygga bredband i Jämtland på grund av att Grekland och Portugal hade misskött sig med infrastrukturbidragen.

– Men vi fightades och fick till ett undantag för norra Sverige och norra Finland, säger Jens.

Vad har du misslyckats med?

– Jordbrukspolitiken har vi misslyckats med. Det var också en fråga där alla svenska partier röstade likadant, vi hade en gemensam svensk uppfattning.

Den svenska linjen är att mer pengar bör gå till landsbygdsutveckling och mindre till operativt jordbruk.

Vad är den viktigaste EU-frågan de kommande åren?

– Egentligen är det flera frågor. För mig är det Norrlandsfrågor generellt, men jag tycker att kampen mot arbetslöshet och för jobb är det viktigaste, säger Jens Nilsson (S).