Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Märta Rennerståhl

/

Vår älskade mormor finns inte mer. Det är omöjligt att förstå att hon aldrig kommer att le mot oss, skratta åt våra upptåg och trösta oss då vi har det svårt. Hon har lämnat oss i stor sorg och gården Hallmans kommer aldrig att bli sig lik.

Annons

Märta Rennerståhl föddes som andra barn till makarna Erik och Kerstin Hallman. Hon växte upp med brodern Folke på en gård vackert belägen vid Nästelsjön, där hon kom att verka under hela sitt liv.

Som 16-åring åkte Märta till Sikås för att under en tid ta hand om sina åldriga morföräldrar, ett omhändertagande som ledde till att hon senare sökte sig till hemsamarityrket och en tjänst på äldreboendet i Rätan.

På 1940-talet kom från Söderhögen en stilig man vid namn Lennart och fångade Märtas kvinnas hjärta, vilket resulterade i förlovning 1945 och giftermål 1950. Samma år kom deras enda barn, vår mamma Eva, till världen. Efter att ha bott i Nederhögen i tre år flyttade Märta och hennes man tillbaka till Nästeln och de övertog Märtas hemgård 1957 och tack vare Märtas goda omvårdnad kunde hennes föräldrar bo kvar på gården så länge de levde.

Märta och Lennart skapade ett kärleksfullt och tryggt hem där omsorg och kärlek till familjen kom först. Fosterbarn och sommarbarn fick åtnjuta Märtas generositet och omtanke, liksom många övriga närstående. Hon var en utåtriktad, varmhjärtad person och släkt och vänner träffades ofta hos henne för trivsam samvaro.

Under många vintrar var Märtas hem en given plats för kyrkans bibelkurser och hennes dörr stod öppen för alla. Framåt kvällen brukade hon ta fram en god bok eller korsord och lampan släcktes inte förrän långt fram på småtimmarna.

Märta var intresserad av mode och sömnad och hon sydde också en tid kläder till en boutique i Gamla stan, liksom till sina närmaste. Handarbete och vävning var andra intressen. Hon försåg familjen med hemstickade tröjor och hela vintrarna brukade hon sitta i gammelstugan och väva vackra trasmattor samtidigt som hon lyssnade på språkband. Att resa och upptäcka världen betydde mycket för Märta och sina språkfärdigheter i spanska och engelska utnyttjade hon ända fram till 83 års ålder, då hon gjorde sin sista utlandsresa.

Märta blev änka 1992 men hade förmånen att kunna bo kvar då mamma Eva flyttade hem och övertog gården.

Mormor fanns hos oss under hela vår uppväxt. När vi var små kröp vi gärna upp i hennes knä och vi tyckte så mycket om att höra henne berätta om hur det var när hon var liten. Hon var fyndig och kvick i sina repliker och de manade ofta till allvar och eftertanke. Hon bar sina år med heder, med en ungdomlighet och vitalitet bara hon kunde ha. Så sent som torra sommaren kunde hon med hjälp av oss ta sig ett dopp i Nästelsjöns kalla vatten.

Vår vackra mormor finns inte mer. Utan henne kommer det att bli så tomt. Hon omslöt oss med kärlek och vi saknar henne så.

Mer läsning

Annons