Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Mariagillet inventerar vidare

Mariagillet har även under innevarande år beviljats ekonomiskt stöd för sin verksamhet, genom länsstyrelsen i Jämtlands län.

Annons

Vi ser till att S:t Olavsleden blir framkomlig igen inom länet efter stormen Ivars ödeläggelse av skogen. Vi genomför även en inventering av ortsnamnen och dess betydelse samt vilka kulturhistoriska platser som ligger längs leden. Det finns mängder av intressanta saker att berätta och skriva om.

Inventeringen i sig är mycket intressant och berikande, då det alltid är spännande med vår jämtländska historia. Ibland dyker det upp händelser som är något utöver det vanliga och kanske inte sådant som så många känner till. Det vill vi givetvis dela med oss av.

Bortom Pilgrimstad, ligger Hålbergsgrottan, som är cirka elva meter lång. S:t Olavsleden passerar precis förbi grottan. Den är mest känd för att det under 1420-talet beboddes av en fredlös man från Anviken. Mannen hette Salve Sverkersson. Han var anklagad för att ha dödat Jan Björnsson, från Förberg. Salve blev så småningom benådad av självaste Erik av Pommern, vilken var unionskung i början av 1400-talet.

År 1974 gjorde bröderna Conny och Alf Liljeteg en undersökning av grottan, där skulle de då ha hittat en dryckeskanna. Jag ville givetvis få fram mer information om föremålet och fick så småningom kontakt med Alf Liljeteg. Alf berättade om händelsen. Conny och han hade vid sin undersökning av grottan, där i ficklampornas sken sett en rundel gömd bakom några stenar. Efter att de försiktigt lirkat fram föremålet visade det sig att det var en välbehållen kanna i brun färgton. I dagsljuset framkom det att kannan var försedd med ett tennlock. Runt den fina kannan löpte en fris med bland annat mans- och kvinnofigurer som såg ut att dansa. Det fanns även en text på kannan.

Conny började genast forska efter var kannan kunde härröra ifrån. Statens historiska museum kunde berätta att kannan var ett så kallade bondedanskrus från 1500-talet. Conny forskade vidare och fick till slut ett skriftligt svar från Musée de Potterie i Raeren i Belgien. Dr Mayer daterade kannan till 1580-1590-talet. Det var ett unikt krus gjord av en raerisk krukmakare. Kruset pryds av dansande par där även prästen finns med bland paren. Det var brukligt på den tiden att även prästen dansade med.

Inskriften på kruset är på tysk dialekt. Översatt står det: Två spelemän står här och blåser till bondedans. Upp Hans: Din pipa låter riktigt. Vi dansar. De båda spelemännen blåser säckpipan och flöjten. Gerhard, du måste (blåsa) tappert.

Visst var det ett riktigt fynd bröderna Liljeteg gjorde där i grottan året 1974!

Lena Magnusson, Mariagillet