Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Marcus Määttä: Nu är det år 2020 men man kan tro att det är 1984

Den 1 april 2020 träder lagen om hemlig dataavläsning i kraft. Det innebär att polis och åklagare får möjlighet att installera mjukvara, så kallade trojaner, i surfplattor, datorer och telefoner. Det gör att polisen även får tillgång till mikrofonen, kameran och innehållet i realtid.

Med andra ord får staten möjlighet att följa en människa dygnet runt och därmed en hygglig chans att bilda sig en uppfattning om allt från politisk åskådning till om man sjunger i duschen.

Syftet med lagen är dock inte att staten ska spionera på oss alla. Utan att förhindra och upptäcka grova brott. Det är fullt rimligt att polisen digitaliseras i samma utsträckning som samhället. Men samtidigt ger lagen staten rätt till ett intrång i integriteten av ett helt annat slag än vad som tidigare varit möjligt.

Det är sällan tekniken som är problemet utan om den används på fel sätt

Hemlig dataavläsning får nämligen användas om någon är skäligen misstänkt för ett brott med en förväntad strafflängd om fängelse i två år. Misstankegraden kan förstås som att det behöver vara en procent större chans att man är skyldig än oskyldig, 51 procent istället för 49 procent. Dessutom omfattar lagen personer som inte ens är misstänkta för brott. Om det finns synnerlig anledning att anta att en person som är skäligen misstänkt kommer kontakta en annan person, får polisen även avlyssna den personen.

Det är sällan tekniken som är problemet utan om den används på fel sätt, och lagens utformning lämnar den bedömningen åt polisen. Därtill kan vi medborgare endast hoppas på att hemlig dataavläsning vare sig används felaktigt eller i överdriven utsträckning. Eftersom det saknas regler för transparens behöver inte polisen informera allmänheten om de genomfört ett felaktigt intrång.

Det är dock steg för steg som antidemokratiska partier får makten och om lagstiftningen är på plats behöver den endast tjäna nya syften.

Det är många svenskar som offrat sitt liv för de medborgerliga rättigheter vi idag tar för givet. Kanske är det just vår oförmåga att lära av tidigare generationer som skapat illusionen om att makten alltid är god och vill befolkningens bästa.

Det är dock steg för steg som antidemokratiska partier får makten och om lagstiftningen är på plats behöver den endast tjäna nya syften. Intrång i den personliga integriteten må vara nödvändigt för att utreda grova brott, men fri- och rättigheter är vad som förhindrar totalitära samhällen. Svensk grundlag och Europakonventionen är av denna anledning tydlig med vad som anses vara ett rättssäkert förhållande mellan stad och individ. Ett förhållande som nu suddas ut till befolkningens nackdel.

Rättsutvecklingen har inte med den politiska vänster-höger-skalan att göra, utan en blocköverskridande idé om att frihet är en motsats till trygghet. Att svenskarna likt kineserna behöver maktfullkomlig lagstiftning. Med resultatet att polisen helt enkelt får möjlighet att följa vem som helst när som helst.

Men i Etiopien använde man hemlig dataavläsning för att övervaka människor i mer än 20 länder och i Ungern används tekniken för att sätta dit personer som demonstrerar för flyktingars rättigheter. I Sverige har vi vår egen trygghetsvåg, med en högerrörelse som alltför ofta ser fri- och rättigheter som ett hinder snarare än essensen av det svenska samhället. Om sådana politiker kommer till makten, vilket syfte kommer då tekniken tjäna?