Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Maia har hittat hem

/
  • Maia Hirasawa bearbetade sin hemlängtan till Stockholm genom att skriva, och spela in, en drös nya låtar. Den 25 mars släpps hennes andra platta ”GBG vs STHLM”. Foto: Janerik henriksson/Scanpix

”Allsång på Skansen”, Melodifestivalen och Lars Winnerbäck-turné. Maia Hirasawa har blivit folklig, men själv är hon inte förvånad.
– Jag gör ju bred popmusik, säger den skivaktuella sångerskan.

Annons

Hon är i Stockholm över helgen bara. Sedan ett år tillbaka bor den 28-åriga Sollentunatjejen i Göteborg, där hon har sin pojkvän. De har varit ett par betydligt längre än så, men det krävdes en tids intensivt pendlande innan Maia Hirasawa bestämde sig för att flytta ner på riktigt.

– Mina saker var spridda på två lägenheter, dessutom turnerade jag mycket under den perioden. Jag fick nästan panik. Jag insåg hur viktigt det är att veta var som är hemma, säger hon över en kopp svart kaffe.

De första månaderna på Västkusten blev dock ingen dans på rosor. Den stora kärleken fanns vid hennes sida, men Maia Hirasawa längtade efter sin familj och sina vänner. Dessutom var hennes relation till Göteborg redan ansträngd efter en kort sejour på Musikhögskolan för fem–sex år sedan.

– Då trivdes jag inte alls. Inte på grund av staden, utan för hela livssituationen.

Men något gott förde bytet av bostadsort med sig. Maia Hirasawa bearbetade sin hemlängtan genom att skriva och spela in en drös nya låtar.

Den 25 mars släpps hennes andra platta ”GBG vs STHLM”, med textrader som ”I’m stuck in a town with people I don’t know” och ”I don’t have a single friend”.

– Den är som livet: ibland sorgsen och bitter, men också glad och lycklig, säger sångerskan, som till slut fann sig till rätta i sin nya hemstad och numera trivs bättre där än i Stockholm.

– Det är lugnare och skönare i Göteborg, folk tar sig mer tid. Och så gillar jag after work-kulturen på fredagar, att man får äta hur mycket man vill bara man köper öl, skrattar hon.

Hon är en ganska vanlig tjej, berättar hon. Inte alls sugen på att leva ett offentligt artistliv, uppmärksamheten hon får på scenen är tillräcklig.

Paradoxalt nog har Maia Hirasawa, som tidigare körade bakom Annika ”Hello Saferide” Norlin, på rekordkort tid blivit folklig. 2008 gjorde hon stor succé när hon pausunderhöll i Melodifestivalfinalen med en cover på The Arks ”The worrying kind”.

– Jag såg det mest som en rolig utmaning, men det blev min största låt.

– Ju fler som gillar mina grejer, desto gladare blir jag. Folk har placerat mig i indiepopfacket för att jag gör det mesta på skivorna själv, men jag har alltid sett mina låtar som ganska bred popmusik.

Hon står som ensam producent även på skiva nummer två.

Inte långt från lägenheten i Göteborg har hon sin en egen studio, dit hon tog cykeln klockan nio varje vardagsmorgon i höstas.

– Jag tycker väldigt mycket om rutin. Av förra plattan lärde jag mig att även om musiken är mitt liv så måste jag se det som ett jobb, annars kommer jag att slita ut mig.

– Studion är som ett kontor, fast ett väldigt oflashigt sådant. Det har regnat in, och ibland har värmen försvunnit, säger hon och ler.

Trots att Maia Hirasawa har prövat sig fram lite på måfå låter ”GBG vs STHLM” väl genomarbetad. Arrangemangen, med pianot i spetsen, är svulstigare än sist.

– Jag är medveten om att det är lite övermäktigt ibland, men jag gillar det. En utomstående producent hade aldrig gått med på det, men eftersom jag är min egen kan jag göra vad jag vill!

Fotnot: Den 18 april kommer Maia Hirasawa till Östersund.

Mer läsning

Annons