Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lysande idéroman om tonåringarnas maktspel

Annons

Är det möjligt och moraliskt försvarsbart att härma Hitlers strategi och metoder och använda dem i ett gott syfte?

Maria Nygrens ungdomsbok "Fjärde riket" ger inte precis någon trovärdig bild av en svensk högstadieskola men är i stället en lysande idéroman, där frågan ställs om ändamålet helgar medlen och om offer och gärningsman i själva verket är samma person. Privat var Hitler trevlig, omtänksam och snäll, skriver hans sekreterare som stod honom nära ända till slutet i bunkern.

Den gängse bilden av Hitler som en vrålande galning gör det lätt att förpassa honom till avdelningen monster, liksom det också fanns en frestelse att sjukförklara Behring Breivik för att markera ett avstånd. Breivik ändrade sig sedan och blev med Geir Lippestads hjälp förklarad tillräknelig, vilket var rätt enligt försvarsadvokaten. Om vi ser honom som en djävul, har vi ingenting lärt menar Geir Lippestad.

Blenda kommer en bit in på terminen ny till klass 9C i Ängholmsskolan och konstaterar omedelbart att allt är skit. Lärarna och rektor saknar auktoritet och skolan styrs i princip av drottningen Hedvig som dyrkas av eleverna. Hedvig skriver ogenerat av en kamrats arbeten, alla ser fusket men låter det passera.

Det finns ett litet hov runt drottningen och andra kämpar för att komma sig uppåt i hierarkin. Några är uppgivna och deltar inte i statusjakten. Bara Kalle i 9c bryr sig inte, verkar ointresserad och höjd över det som pågår. Det allmänna maktspelet är så utstuderat att det finns en vinnare och förlorare i varje situation.

När historieläraren introducerar ett grupparbete om demokrati och diktatur får Blenda, Penny och Lisa-Stina Dahl, kallad LSD, uppgiften att studera Hitlers väg till makten i tredje riket och därmed övergår temat från det vanliga i ungdomböcker, de låsta rollerna mobbare och utsatta, till en filosofisk nivå.

Nu tar Blenda täten och flickorna börjar ett intensivt studium av hur det gick till när tönten från Österrike kom till makten genom demokratiska val och var nära att erövra världen. Hur bar han sig åt?

Filmerna som visar Hitlers retorik och kroppsspråk, massornas hängivna dyrkan studeras. Han gav tyskarna en dröm och fick dem att känna sig utvalda och speciella. De skulle bli herrefolket överlägset alla andra. Han fann ett gemensamt hatobjekt, judarna.

Allt gick inte som på räls men Hitler kom igen och genomförde sin ideologi, nazismen, läran om att den starke ska härska över den svage. Nu gällde det att överföra Hitlers metoder för att uppnå världsherravälde till att fixa ett klassrumsklimat, där alla är med och bestämmer.

Blenda övertygar kamraterna om målet, att tvinga lärarna att arbeta rättvist och inte blunda för mobbning, utfrysning och övergrepp, vilket rättfärdigar manipulation och fula trix.

Snart pågår ett tufft krig mellan två läger och Blenda tappar bort vad kampen handlar om. Det viktiga blir att behålla makten till varje pris.

Boken gestaltar väldigt tydligt det faktum som gäller i tonåren. Kompisars bekräftelse betyder allt, vuxnas ingenting och ett schysst och demokratiskt arbetsklimat är antagligen mer undantag än regel i skolans värld.

Frågan som bör diskuteras lyder som Blenda uttrycker den: kan man bete sig uselt för att göra något bra?

Supermakternas bombning av mellanöstern är ett försök åt det hållet.

Lärare och rektorer kan väl inte vara fullt så mesiga som de framställs här men som helhet är boken i klass med "Flugornas herre" av William Golding. Ett fynd för skolans demokratidiskussioner.

Britt Jakobsson