Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LRF-ordförande: "Det är skakigt"

Ryssarna stängde mjölkdörren och Kineserna slutade att handla. Plötsligt rasade mjölkpriserna för länets bönder.
– Jag vill inte säga att det är en kris, men det är skakigt.

Annons

Så säger Nils Björid från Slandrom, ordförande för LRF Ungdomen i Sverige.

Den osäkra mjölkmarknaden handlar till stor del om storpolitik och de svenska mjölkbönderna som så sent som i april fick rekordhöga 3,66 kronor per kilo levererad mjölk, märker att avräkningspriset har rasat månad efter månad för att i dag ligga bara några ören över tre kronor.

Det är för många mjölkproducenter en smärtgräns och förståsigpåare flaggar för fortsatt ras – kanske till och med ner till 2,50 kronor.

– Man ska ta de siffrorna med försiktighet, säger Nils Björid.

Han lutar sig mot det som hände häromdagen då det halvårslånga raset på mjölkpriset stannade upp. Det så kallade mjölkindexet på den viktiga Fonterra-auktionen på Nya Zeeland, som till stor del styr världsmarknadspriset, slutade med ett oförändrat pris och det har inte hänt på över sex månader.

– Det var skönt. Förhoppningsvis ser vi nu en stabilisering nu, säger Nils Björid.

– Man blir oerhört påverkad på den svenska produktionssidan av det som händer i världen, fortsätter han.

Ukrainakrisen är en sådan.

När EU införde sanktioner mot Ryssland, svarade ryssarna med att sluta köpa mjölk från Europas mejeriföretag.

Och i vintras köpte kineserna europeiskt mjölkpulver som aldrig förr, men bakslaget kom och plötsligt ville Kina inte handla mer.

Detta sammantaget har påverkat avräkningspriset för länets mjölkgårdar som bland annat Broströms Lantbruk söder om Östersund, Trägsta mjölkgård i Hallen och hos Jan Runsten i Glösa.

Länets och Sveriges mjölkbönder drabbas hårdare när världen svajar än de övriga gårdarna ute i Europa, påpekar Nils Björid.

– Om världsmarknadspriserna faller så drabbar det den svenska bonden hårdare eftersom produktionskostnaden i Sverige är högre. Det finns ett mervärde som den svenska bonden inte riktigt kan ta ut.

# Hur menar du då?

– Vi har exempelvis en beteslag som kostar pengar. Den är bra, men det finns också en merkostnad med att ha djur på bete än att ha dem inne hela året. Det säger sig själv.

– Dessutom är svenskt ekologiskt är inte samma sak som utländskt ekologiskt. Sverige har en mycket högre ribba för kravprodukter och även konventionella produkter, men likväl är vi på samma marknad. Det gör att kostnaden blir högre för svenska bönder än för europeiska bönder.