Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lovisa Arvidsson möter finansministern: "Vi står rustade inför avmattningen"

Bilder på statsministerns eka på Harpsund och Magdalena Andersson framför en Powerpoint med siffror. Två säkra tecken på att hösten är på ingång.

Under torsdagen träffades regeringen på statsministerns rekreationsbostad Harpsund. Syftet är att diskutera den kommande höstbudgeten. Samtidigt som huggsexan om regeringens reformutrymme pågår mellan ministrarna träffar finansminister Magdalena Andersson (S) Sveriges mediekår för att presentera det ekonomiska läget. Finns det något reformutrymme? Är vi på väg mot en lågkonjunktur?

Ledarsidan fick en pratstund med Andersson inför förberedelserna till Harpsundsbesöket.

Hur ser det ekonomiska läget ut inför det kommande året?

- Vi ser en avmattning i ekonomin, både internationellt och i Sverige. Men en avmattning är inte detsamma som lågkonjunktur eller en ekonomisk kris. Det ekonomiska trycket är fortfarande högt. Däremot finns det vissa risker i omvärlden. Ett handelskrig mellan USA och Kina skulle få stora konsekvenser på världsekonomin. Brexit är ett annat exempel. Risken för ett avtalslöst Brexit har ökat under sommaren med den nye premiärministern Boris Johnson. Sen har vi bostadsmarknaden, hushållens lånegrad, spänningarna i persiska viken och flera länder i EU med ett stökigt politiskt läge, säger Magdalena Andersson.

En omfördelning är nödvändig för att stötta små kommuner på svensk glesbygd. Men det i sig är inte tillräckligt.

Riskfaktorerna är många och de ligger på hög. Men i dagsläget finns ingen anledning till krigsrubriker om en annalkande lågkonjunktur, menar Andersson. Kanske är det finanskrisen 2008-2009 som spökar?

- Det var trots allt den största krisen sedan 1930-talet. För många finns den färskt i minnet fortfarande.

Magdalena Andersson pratar hellre om en tydlig höger/vänster-konflikt när det kommer till att beskriva det ekonomiska läget.

- Högern vill prata om hur man har tappat kontrollen, att vi slösat bort en högkonjunktur och att det är en snabb rutschkana neråt. Men Sverige står väl rustat inför avmattningen i ekonomin. Vi har återställt ordning och reda i statsfinanserna efter borgarnas åtta år i regeringsställning. Vi har nu den lägsta statsskulden sedan 1977. Vi har fortfarande hög sysselsättningsgrad.

Även skolan, vården och omsorgen har fått ordentliga ekonomiska tillskott med 35 miljarder kronor mer till kommunerna och landstingen under den förra mandatperioden. Enligt Januariavtalet kommer ytterligare 20 miljarder under den kommande mandatperioden.

Men räcker det? Enligt Anderssons tidigare prognoser behöver välfärden 90 miljarder kronor fram till 2026 bara för att upprätthålla dagens kvalitetsnivå. Därtill är sprickan mellan stad och land sällan så synlig som i välfärdsfrågorna. Det kostar i regel mer att bedriva välfärd i glest befolkade kommuner och regioner, det är ingen nyhet.

Magdalena Andersson betonar att det är just det som kostnadsutjämningssystemet handlar om, förslaget som statsministern nämnde under sitt sommartal i söndags.

- En omfördelning är nödvändig för att stötta små kommuner på svensk glesbygd. Men det i sig är inte tillräckligt. Därför är de generella statsbidragen viktiga och kanske något mer som vi får återkomma till.

Vad skulle det vara?

- Det får bli en teaser, svarare Magdalena Andersson skrattande.

Finansministern är som en mussla när det kommer till höstbudgeten.

Många av de liberala reformer som Centerpartiet och Liberalerna fått igenom i Januariavtalet, som förändringarna i LAS, beräknas lanseras till 2021.

Givet att den ekonomiska avmattningen fortsätter att utvecklas, vad finns det för politiska risker med att dessa reformer sammanfaller med dåliga ekonomiska tider?

Det är här det strukturella sparandet är viktigt, menar Andersson. Att ha reformer som möter efterfrågan vid en eventuell stark ekonomisk avmattning.

- Det gör att vi kan vänta ut svängarna. Att höja pensionen är inte bara rätt och riktigt, det är också en perfekt reform under en avmattningsperiod. Vi står väl rustade. Det är så viktigt med ordning och reda i statsfinanserna för att kunna fortsätta satsa på välfärden även under sämre ekonomiska tider. Det är ingen tillfällighet att det är under borgerliga finansministrar som välfärden skärs i. Sänker man skatten en massa finns det ju mindre kvar till sämre tider.