Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lokal förankring ska stärka fritidsgårdarna

Ansvaret för fritidsgårdarna läggs på rektorerna.
Chefen för verksamheterna är borta och gårdarna läggs ut på anbud.
Lokal drift och förankring ska skapa förutsättningar att lyckas.

Annons

Fyra av de åtta gårdarna i kommunen drivs nu av föreningar eller byalag och på de gårdar som kommunen fortfarande driver har ansvaret lagts ut på rektorerna på respektive skola.

Tidigare chefen över fritidsgårdarna, Benny Brovinger, blev inte ersatt när han pensionerades den första augusti och tjänsten på kommunen togs bort.

Det finns inte längre någon som har ett övergripande ansvar för gårdarna.

– För utvecklingen av fritidsgårdarna tror jag att det måste finnas någon som kan fritidsgårdsfrågor och driver det hela framåt. Någon som ser till att personalen får utbildning och som följer med i vad som händer i övriga Sverige, säger Benny Brovinger.

Han har arbetat som chef över gårdarna åtta år tillbaka. Tidigare har han arbetat som fritidsledare på flera av gårdarna i kommunen.

Från mitten på 1990-talet hade rektorerna på skolorna även ansvaret över fritidsgårdsverksamheten men det fungerade inte bra. Efter massvis med protester under flera års tid tillsattes tjänsten som samordnare, som drev fritidsgårdsfrågor och såg till att det blev samma riktlinjer för alla gårdar.

– En del rektorer hade liten eller ingen erfarenhet av fritidsgårdsverksamhet, så det blev ingen bra utveckling för fritidsgårdarna under den tiden. Rektorer har dessutom väldigt mycket att göra som rektor. De har fullt upp med sin rektorstjänst på skolan men blir pålagda mer och mer arbete, säger Benny Brovinger.

Det har funnits tio fritidsgårdar i Östersunds kommun. I dag är åtta kvar efter att Östman lades ner 2008, Dragonen och Morenska villan 2010 och den nyaste fritidsgården Parkgården öppnat 2009.

För de gårdar som drivs av föreningar och byalag står kommunen för hyra och städ. Det som lades ut på anbud var personal och verksamhet och budgeten som kommunen hade på respektive ställe blev flyttad till fritidsgården.

Det blir inte billigare för kommunen att lägga ut verksamheten på föreningslivet. Däremot finns det andra fördelar med lokal drift.

– Orsaken till att lägga ut det på föreningarna är att kommunen slipper en massa stök. Eftersom föreningarna är arbetsgivare har de också arbetsgivaransvaret. Man tror också att det ska bli en annan förankring i området när en lokal förening driver gården, säger Benny Brovinger.

Han tycker att förutsättningarna för att lyckas på de föreningsdrivna fritidsgårdarna är goda.

– I Lit driver byföreningen fritidsgården och föreningen verkar ju för byns bästa. Det blir en bra förankring om en förening som är verksam i bygden driver verksamheten.

I Lugnvik har gården i många år tidigare drivits av Föreningsgården. Människorna som är där känner att fritidsgården tillhör hela området.

– Det blir ett annat sätt att driva på, man kommer till exempel snabbare till beslut. Vägen är ju väldigt mycket längre inom kommunen, säger Benny Brovinger.

I dag ligger fritidsgårdsverksamheten under barn- och utbildningsförvaltningen. Den första januari träder en ny förvaltning i kraft i kommunen, kultur- och fritidsförvaltningen.

– Min personliga uppfattning är att man borde flytta fritidsgårdsfrågor till kultur- och fritidsförvaltningen. I barn- och utbildningsförvaltningen handlar det till 95 procent om skolan. Gårdarna blir så små i förvaltningen så de äts upp, säger Benny Brovinger.

Ett byte av förvaltning och en chef i kommunen över samtliga fritidsgårdar kommer att trygga verksamheten för gårdarna på sikt tror han.

– De kommer att få en helt annan status i kultur- och fritid. Speciellt när nu fyra är utlagda på föreningsdrift vore det verkligen det bästa för fritidsgårdarna.

Med fyra fritidsgårdar i föreningsdrift och fyra kvar som drivs av kommunen kommer man tydligt att kunna se och jämföra hur driften påverkar verksamheten.

– Om det fanns fler föreningar som var intresserade tror jag att kommunen skulle vilja lägga ut alla gårdar på anbud, säger Benny Brovinger.