Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Liten risk för skador på uranförvaringen

Annons

J Torben Staehr tar i sin insändare den 13 oktober ”Minst 59 skalv i Sverige” upp frågan om kommande jordskalv och oroar sig över hur dessa kan komma att påverka ett slutförvar för använt kärnbränsle i det svenska urberget.

Jordskalv är mycket vanliga i Sverige, det sker hundratals skalv varje dag, men de flesta är så små att de inte kan mätas ens med de känsligaste instrument. Större skalv förekommer mycket mer sällan men förr eller senare kommer också sådana. Särskilt när man betraktar så långa tidsrymder som 100 000 år eller längre. SKB har därför jobbat aktivt med skalv sedan början av 80-talet.

För att det överhuvudtaget skall kunna ske ett skalv, måste det finnas en deformationzon i jordskorpan som kan hysa det. Riktigt stora skalv kräver mycket stora deformationszoner. I Forsmark i Östhammars kommun, den plats där SKB vill bygga Kärnbränsleförvaret, finns mycket få sådana zoner och dessa är belägna på ett säkert avstånd från förvaret. Trots att även relativt små skalv kan medföra omfattande skador på byggnader på markytan visar all forskning att effekterna på till exempel tunnlar, gruvor och andra underjordsanläggningar är väsentligen mycket mindre. Med en omsorgsfull utformning av förvaret kan riskerna för eventuella skador på förvaret orsakade av jordskalvet i det närmaste elimineras.

Jimmy Larsson-Hagberg, Presschef, SKB

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel