Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lisa Gemmel: Ge kvinnliga forskare tid att tänka

Annons

Endast 29 procent av professorerna på svenska universitet och högskolor är kvinnor. Det speglar till viss del hur strukturerna ser ut i övriga samhället, men inte hur könsfördelningen ser ut inom högskolan.

Sedan 1977 har kvinnor varit i majoritet bland högskolans studenter. Bland de som påbörjade en doktorandutbildning 2018 var hälften kvinnor. Bland undervisande och forskande personal på högskolan är motsvarande siffra 45 procent.

Många pekar på att det historiskt varit få kvinnor inom akademin och att det är därför andelen kvinnliga professorer är så låg. Snarare har det varit en ojämställd rekrytering från grundnivå in på forskningsnivå ända sedan 70-talet.

Det finns många skäl till att akademin är ojämställd. Det är en sektor som är präglad av osäkra anställningar. För att meritera sig till en attraktiv tillsvidareanställning krävs det en tillfällig anställning som doktorand följt av ett eller flera två- till treårskontrakt som postdoktor.

Det är även en bransch som präglas av skräddarsydda anställningsutlysningar som gör att i princip endast en tilltänkt person är kvalificerad för tjänsten. Svågerpolitiken är stark inom akademin. Inom medicinsk forskning värderas fortfarande mäns meriter högre än kvinnors.

Akademin är heller inte förskonad från övriga strukturer i samhället. Kvinnor tar fortfarande största ansvar för hem och barn, så även kvinnliga doktorander, postdoktorer och docenter. Mer hemarbete innebär mindre ork och tid för tankeverksamhet.

Journalisten och författaren Brigid Schulte skriver i en uppmärksammad krönika i The Guardian att kvinnans största fiende är bristen på egentid. I litteratur om skapande människor finner Schulte att det uteslutande handlar om män som har möjlighet att obehindrat ägna sig åt sitt skapande eftersom de har en fru som servar dem och tar hand om deras barn. Skapande kvinnor har däremot fått hitta små skärvor av tid mellan barn och hushållsarbete.

Forskning är tidskrävande. Det kräver fokus och tid att ta in kunskap och analysera densamma. Helt enkelt ostörd egentid. I amerikanska studier, sammanställda av den svenska statsvetaren Sara Kalm, framkommer att kvinnor i mycket högre utsträckning utför sysslor inom akademin som inte är meriterande, så kallad “academic houskeeping”, akademiskt hushållsarbete.

Organisationen Sveriges unga akademi har tillsammans med nordiska och baltiska organisationer lagt förslag på hur akademin ska bli mer jämställd. De lägger förslag på en mer transparent akademi för att säkra att karriärer sker på grundval av meriter, inte svågerpolitik, de vill se mål för jämställt ledarskap i akademin, och så vidare. Det är viktiga förslag för en jämställd akademi, men frågan är om de rår på de informella strukturerna.

Sådant som förskola och diskrimineringslagstiftning ger kvinnor i Sverige en teoretisk möjlighet till akademisk karriär på lika villkor som män.

För att det ska bli en praktisk realitet behöver kvinnor få tiden att tänka och inte bära den största andelen av hemarbetet eller icke-meriterande sysslorna på jobbet.

Annons