Annons
Vidare till ltz.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lina Stenberg: Så länge arbetsmarknaden är könssegregerad blir vi aldrig jämställda

För att komma till rätta med ett ojämställt arbetsliv behövs hypotetiska frågor. Och det behövs mer kärlek till statistik.

Låt mej förklara.

Ibland behövs hypotetiska frågor. Varför? Jo, det är så vi får syn på strukturer och orättvisor.

Hur hade mitt liv sett ut om jag var man? Hade jag gjort samma livsval, haft samma yrke?

Ojämställdheten synliggörs i strukturerna, i statistiken. Och ja, jag jag erkänner, jag älskar statistik.

Visst kan det vara direkt motbjudande att tänka sig att strukturerna i så stor utsträckning styr våra liv. Men statistiken visar oss just detta.

Genom statistiken kan våra hypotetiska jag åskådliggöras. Levandegöras.

Visst kan det vara direkt motbjudande att tänka sig att strukturerna i så stor utsträckning styr våra liv.

Men statistiken visar oss just detta.

Tittar vi på de stora siffrorna går det inte att blunda för att arbetsmarknaden är extremt könssegregerad. Och inte mycket har hänt under de senaste tio åren. I hela nio av de tio vanligaste yrkena dominerar det ena könet stort.

Och detta hade varit oproblematiskt om det inte per automatik inneburit att de yrken där kvinnor dominerar också har lägre löner och högre sjukskrivningstal än genomsnittet.

Och det är här strukturerna kommer in.

Vi behöver förstå att det inte är en slump att hela 349 352 kvinnor, eller 16 procent av alla yrkesverksamma kvinnor, söker sig till de för kvinnor vanligaste yrkena undersköterska, barnskötare, grundskollärare eller förskollärare.

Yrken som också råkar vara totalt kvinnodominerande, nästan nio av tio är kvinnor. Yrken som råkar vara lägre betalda än de vanligaste jobben bland män.

Vi måste sluta förklara att det beror på enskilda val att hela 96 procent av alla förskollärare och 89 procent av alla barnskötare råkar vara kvinnor.

Eller att nio av tio vd-poster är vigda till män.

Eller att kvinnor som grupp tjänar 77 procent av männens lön.

Eller att kvinnor står för 80 procent av de stressrelaterade sjukskrivningarna.

Eller att män i snitt bara är hemma en femtedel av föräldraledighetstiden.

Visst gör vi val, men förväntningarna styr ofta var vi hamnar.

Allt hänger ihop. Det är strukturer, ingen slump.

Visst gör vi val, men förväntningarna styr ofta var vi hamnar. Det är enklast att följa strukturerna och trots att det sker förändringar går det alldeles för långsamt.

Faktum är att Sverige aldrig blir jämställt om strukturerna får vara kvar.

Så när jag hypotetiskt ställer mej frågan hur mitt liv sett ut om jag varit man, är svaret att det hade varit annorlunda. Och det beror inte på mej, statistiken säger mej detta.

Lina Stenberg

Krönikör (S)