Annons
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Lina Norberg Juuso: Hårdare straff vid våldtäkt är bra- men målet måste vara att ingen ska våldtas

Annons

En 25-årig kvinna mejlar till polisen under december 2019. Hennes ex-pojkvän har tagit hennes mobiltelefon och håller henne inlåst. I bostaden utsätts hon för misshandel och våldtäkt under tre dygn. Under en kort frist när mannen lämnade bostaden lyckades hon knyta kontakt med omvärlden. Det rapporterade bland annat Sydsvenskan om.

Polisen verkar, av det som framkommit via medias rapportering, ha agerat snabbt och föredömligt. Tretton minuter efter att kvinnan lyckats kontakta polisen kunde mannen gripas. Kvinnans larm togs alltså på fullaste allvar.  På plats kunde polisen också säkra bevis och dokumentera kvinnans skador.

Kvinnans situation måste ha varit fruktansvärd och traumatisk. Fysiskt och psykiskt lidande som riskerar att följa henne hela livet. Tyvärr är hon inte ensam om att dela den erfarenheten.

Det farligaste en kvinna kan göra är att leva med en våldsam man. Den insikten är viktig.

Följer en med i nyhetsrapporteringen är det lätt att bli uppgiven. Män som föraktar och hatar kvinnor drar sig inte för att skada sin partner eller expartner både genom fysiska slag och sexuellt våld. Vi vet att våldsspiralen kan sluta med att en kvinna mördas. 

Och det är naturligtvis privata katastrofer och ett stort samhällsproblem. Till DN i februari konstaterade den socialdemokratiska justitieministern Morgan Johansson att det farligaste en man kan göra vad gäller det dödliga våldet är att gå med i ett organiserat gäng, men hotet mot kvinnor ser annorlunda ut. Det sker ofta i vad som ska vara en trygg arena: “Det farligaste en kvinna kan göra är att leva med en våldsam man”.

Den insikten är viktig. Utan kunskap kan inget agerande ske. 

Regeringen har nu tillsatt en utredning som ska se över straffskalorna för sexualbrott. Syftet är att höja straffet för våldtäkt. För det lär det finnas stöd i riskdagen och hos medborgarnas allmänna rättskänsla. 

Våldtäkt är ett brott som gemene man ser allvarligt på och fördömer. Morgan Johansson säger till DN att “en väsentlig skärpning” är grundsyftet med utredningen. Förslag ska lämnas senast i mars 2021.  Det är en tydlig linje kring synen på sexuellt våld som skärpts successivt.

En våldtäkt kan alltså ske även om det inte förekommit våld eller hot. Just det är viktigt eftersom kvinnor vittnat om hur skräcken vid en våldtäkt fått dem att “frysa”. 

Den 1 juli 2018 infördes till exempelvis den nya sexualbrottslagstiftningen. Tidigare krävdes det för fällande dom att det gick att bevisa att det förekommit våld, hot eller tvång, alternativt att målsäganden varit i en särskilt utsatt position. Nu krävs det att samtycke har funnits vid sexuell aktivitet. Grunden är att varje person har en ovillkorlig rätt att själv bestämma över sitt sexuella umgänge.

En våldtäkt kan alltså ske även om det inte förekommit våld eller hot. Just det är viktigt eftersom kvinnor vittnat om hur skräcken vid en våldtäkt fått dem att “frysa”. I ett försök att överleva passiviseras kvinnan. Ett år efter förändringen rapporterade Ekot om att lagen gett dem som utsatts för sexbrott upprättelse i högre utsträckning.

Den som är anklagad för våldtäkt och nekar till anklagelserna måste kunna redogöra varför hen ansett att det funnits ett samtycke. Det är en milsvid skillnad mot hur det var i Sverige före 1965 . Då kunde det enligt dåtidens lagar inte förekomma våldtäkt inom ett äktenskap. Ur det perspektivet har kvinnans rättsposition onekligen förbättrats. 

Med det skrivet: nya lagar för vad våldtäkt är och ambitioner om högre straff är inte en universallösning vad gäller sexualbrott. Varje sexuellt övergrepp och varje våldtäkt är en tragedi och målet måste vara att ingen människa ska utsättas för det. Varje generation måste således fostras till sann insikt om varje individs absoluta rätt till sin egen kropp. Rätten till sin egen kropp och respekten för andras kroppar. 

Kunskap måste överföras och skapas. Förskola och skola, polis, socialtjänst och andra myndigheter måste få resurser att förebygga brott, men också kunna och våga ingripa vid oro eller vetenskap om brott.

Målet måste vara att ingen kvinna någonsin igen ska behöva vara inlåst i tre dagar och utsättas för övergrepp.

Lina Norberg Juuso