Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Liftarens guide till Järpen, via Offne

/
  • Vi vill dit tummen pekar. Pesto och soltorkade tomater smakar bäst med industriområde som fondvägg. Ett stärkande inslag som vi senare tackade oss själva för.
  • Sundsvalls-Sven från Ammer stannar till sin lastbil inför våra stelfrusna fötter. Sven Lundman kör i snitt 60 mil om dagen i sitt jobb inom IT-logistik-branschen. Det innebär att man hämtar och lämnar teknikprylar som slutat fungera och lagar dem, bland annat.– Jag har aldrig stått med tummen, så att säga. Jag har aldrig behövt lifta, tillägger han. Foto: Henrik Evertsson
  • Såhär ser ordet ”lifta” ut på arabiska med snirklar och snår, precis som att lifta i riktiga livet.
  • Vi vill dit tummen pekar. Pesto och soltorkade tomater smakar bäst med industriområde som fondvägg. Ett stärkande inslag som vi senare tackade oss själva för.Foto: Ulrika Andersson
  • – Jag försökte lifta från Krokom en gång, jag fick ge upp, medger Mary Tikimo.Efter denna, tämligen trista fadäs, plockar hon för det mesta upp liftare nu för tiden.– Vem vet? En dag kanske jag behöver hjälp, resonerar hon bakom ratten. Foto: Henrik Evertsson
  • Att lifta till Järpen visade sig gå riktigt bra för LT:s utsända. Resan till och från Östersund tog fyra timmar med fem olika förare. Foto: Patrik  Andersson

Den här resan känns redan från början som att den kommer att göras i etapper. Det finns ju en del mål längs vägen som trafikanter kan tänkas vara på väg till.

Annons

Vintern måste egentligen vara den sämsta årstiden att lifta på. Mörkrets tidiga inbrott utgör en av koefficienterna i den ekvationen.

Denna gång har vi dock utrustat oss med reflexvästar och pannlampor, i det fall kvällen skulle hinna sänka sin slöja över våra vilsna kroppar. Den medtagna matsäcken tröstäts dock upp innan vi ens fått lift med vår första bil, där vi står längs E14 vid Lugnviks Industriområde.

Fram med tummarna. Bilisterna visar sig vara mera till lags nu än på vår förra resa. Dock finns det en viss skepsis mot liftare inom stadsgränserna.

Den hjälpsamma kvinnan som först stannar för oss heter Mary Tikimo och jobbar i Krokom, där hon undervisar i arabiska. Hon har själv försökt lifta någon gång och vet att det inte alltid är så lätt.

– Man vill ju försöka hjälpa till, säger hon. I morgon är det kanske jag som behöver hjälp.

Vår arabiska är något ringrostig så vi ber Mary att lära oss hur man säger ordet ”lifta” på hennes modersmål. Hon funderar en liten stund och sedan får vi försöka upprepa det hon säger, lite som språklektionerna på högstadiet.

– ”Taosil”, säger Mary.

Vi försöker härma. När vi stannar på parkeringen utanför Krokoms Wärdshus ber vi henne att skriva det på arabiska till oss.

Vi inser att resan redan varit mycket lärorik när vi går från parkeringen mot den omtalade Krokomsrondellen och den stora fisken på en pelare.

I någon av butikerna intill har skådespelaren Mikael Rahm, enligt egen utsago, köpt den plast-smoking som han bar under Oscarsgalan i Hollywood.

Den anekdoten underhåller oss när vi prövar på liftningsklimatet strax efter rondellen. De bilar som passerar oss i västlig riktning vinkar och ler åt oss. Flera bilar på rad! Vi tycks vara dagens roligaste inslag hos flera ur bilismens bensinsugna skara.

Vi tar oss uppför Åsebacken och infarten till Offne. Plötsligt drabbas jag av nödighet och trotsar snömängden för att hitta ett döljande buskage.

Henrik får uppdraget att sköta liftningen under tiden, vilket han gör så bra. Det första som passerar är en mindre lastbil, som stannar! Jag får raska på och pulsa tillbaka till Henrik, som bullrar och gastar åt mig att rappa på.

Lastbilschauffören Sven Lundman tar väl emot oss i sin hytt. Han är på väg till Järpen för att utföra ett arbete och har åkt från Sund-svall. Det blir lite trångt i framsätet.

– Hade ni varit tre hade en fått åka bak på flaket, säger han och skrattar.

Han ser lite farlig ut med den tatuerade ormen som slingrar sig upp på underarmen.

– Sven, vad är du för stjärntecken? undrar Henrik och nickar mot ormen.

Sven är lite hemlighetsfull och LT:s utsända låter sina nyfikna och skojfriska gissningar hagla.

Till sist öppnar sig den genuint trevlige Sven för oss och berättar.

– Jungfru. Finns det möjlighet att plocka upp liftare så är det klar att man stannar. Åtminstone som nu, när vi är mitt ute i ingenstans, resonerar han.

Sådana attityder gillar vi, vi vill ju slå ett slag för liftandet som fenomen och färdsätt. Då är det skönt med godhjärtade representanter bland trafikanterna som inte är uppskrämda av otäckheter som inträffat på andra sidan Atlanten, till exempel.

Mer läsning

Annons