Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Susanna Kierkegaard: Landsbygden kan lära stan att samsas

Annons
Cyklister på hyrcyklar. Foto: Hasse Holmberg / TT

Det har blivit farligare att bo i Stockholm. Den som tidigare oroat sig över fullsmockade korsningar, stressade bilister och medelålders män som tror sig vara med i Tour de France har fått en ny skräck - den vårdslöse sparkcyklisten.

Ledigt hängande över styret och med håret flaxande i vinden (hjälm finns inte på kartan) kryssar de trendiga åkarna mellan fotgängare. De blir inte ens andfådda - sparkcyklarna är eldrivna. När slutdestinationen är nådd slänger de ifrån sig farkosten i närmaste gathörn och betalar för åkturen med en app.

Sparkcyklarna är bara de senaste i raden av transportmedel som kan hyras snabbt och enkelt. Utöver dem florerar hyrcykeltjänster och samåkningsappar i flera städer. Apptjänsten Drive now, som låter användaren låna bilar och lämna dem var de vill, flydde dock Stockholm på grund av höga parkeringsavgifter och vägtullar.

I tätorten blir delningsekonomin mer och mer framträdande när det kommer till transportsätt. Den som har konsekvent kollektivtrafik runt knuten och bor nära mataffären behöver knappast någon egen bil. För den egna plånbokens skull är det då bra att dela.

Det akuta klimathotet gör en sådan omställning extra önskvärd. Dagens dominerande tillväxttänk kräver konsumtion, konsumtion och mer konsumtion för att samhället ska gå runt. Det är förstås inte hållbart. För att rädda klimatet måste vi ställa om och lära oss att samsas - vi har bara sett början av delningsekonomin.

Med det sagt är delningsekonomins förutsättningar i glesbygden lite annorlunda. Bor du kilometer från närmsta granne är det svårt att tänka sig hur en bilpool ska kunna fungera.

Trots det finns flera exempel på samåkningstjänster anpassade just till svensk glesbygd där kollektivtrafiken inte alltid är att lita på. I småländska Tolg, tre mil utanför Växjö, utvecklade byborna ett gemensamt system för att undvika att åka bil ensamma i onödan - Mobilsamåkning. Flera år senare har tekniken spridits till 13 bygder i Sverige och undvikit utsläpp på 15,7 ton koldioxid.

Landsbygden har dessutom länge varit en föregångare när det kommer till annan slags delning. Här svetsas grannområden samman genom ett naturligt utbyte av tjänster. Flyttar du in i ett hus med en trasig varmvattenberedare har du snart fem grannar som sitter och mekar i källaren. Det är lugnt - du återgäldar enkelt tjänsten genom att hjälpa någon laga sitt tak ett år senare.

Svenskar behöver bli bättre på att dela på saker. Varje familj behöver inte en egen skoter, motorgräsklippare eller skruvdragare - det går utmärkt att äga en av varje gemensamt och turas om. Det är till och med så att vi måste börja dela. Klimathotet kräver att vi ser över vår fixering vid privat egendom.

Projektet har redan påbörjats. På biblioteket Garaget i Malmö kan du, utöver böcker och filmer, till exempel låna verktyg eller en bärbar dator. Genom Fritidsbanken kan boende på nästan 90 orter låna sport- och fritidsutrustning helt gratis.

Delningsekonomin är bra för miljön och den sociala sammanhållningen. Förhoppningsvis kan stad lära av land när det kommer till granngemenskap, och tvärtom när det kommer till delad transport. Hur en elsparkcykel går i snöslask återstår dock att se.

Susanna Kierkegaard, praktikant

Mer läsning

Annons