Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ofullkomlighet är ett feministiskt vapen

/
  • Brita Zackari har nått en stor publik med sitt instagramkonto @I.hate.working.out.

Annons

Riskkapitalisterna lever fortfarande i sin mansgrotta, slår stiftelsen Allbrights vd Amanda Lundeteg fast.

Av 18 granskade riskkapitalbolag i Sverige är endast tre procent av alla partners och delägare kvinnor. 11 procent heter Johan eller Henrik.

Det säger något om jämställdheten i näringslivet.

Ja, det här är ännu en Internationella kvinnodagen-text som tjatar om ojämställdheten som tycks vara en blind fläck för så många. En sådan där text man önskar att man inte behöver skriva eller tjata om, just för att man önskar att läget vore annorlunda. Världen mer jämställd.

I DN beskrivs hur Allbright genom intervjuer dragit slutsatsen att orsaken till den skeva könsfördelningen är mytbildning om tillvaron som riskkapitalist. "Riskkapitalbranschen målar upp bilden av sig själv som endast ämnat för tuffa, uthålliga personer som lägger allt annat åt sidan och ägnar sig åt jobb, säger Lundeteg".

Riskkapitalbranschen må ha en alldeles särskild mansgrotta där de kan sitta och räkna sina pengar. (Det är visserligen en ganska stor grotta som omsätter cirka 300 miljarder kronor vilket motsvarar 8 procent av Sveriges BNP).

Men idén om att det bara är de tuffaste, uthålligaste personerna som lägger allt annat åt sidan för att ägna sig åt sitt jobb, som får komma fram på nyckelpositioner är vida utbredd i samhället.

En ung, framgångsrik, kvinnlig konstnär och politiker sa en gång till mig att det för henne var en feministisk handling att göra saker trots att hon riskerade att misslyckas. Att visa att man får ta plats och makt trots att man inte är felfri, trots att man inte är någon alfahanne.

Om inte hoppades hon att det skulle ingjuta hopp i tjejer som kom efter henne att våga göra sin grej trots att man inte är fulländad.

I söndags gick startskottet på Vasaloppet. I år var Rickard Olsson sparkad från jobbet som åkande reporter och ersatt av tv-profilen Brita Zackari. Inför loppet har vi kunnat följa Zackari under hennes förberedelser på SVT Play där hon nojat över bristande teknikkunskap, för lite skidträning, hur man ska klara toalettbehoven under Vasaloppet och svårigheten att få ihop träningen som småbarnsförälder.

Men hon genomförde loppet med tv-kameran hack i häl.

En annan tv-profil och tidigare vasaloppsåkare, Anders Timell, var snabb med att såga insatsen på twitter och menade att Zackaris insats knappast bjöd på inspiration för att få ut fler i skidspåret.

Kanske inte i Timells värld. Men i Zackaris sociala flöden väller hejaropen in - och det här är det viktiga - tack från dem som säger "Kan du så kan jag".

För det är just den typen av inspiration vi har alldeles för lite av. Den som visar den mänskliga sidan av något svårt sänker också tröskeln lite för den som står och väger. Vare sig det gäller Vasaloppet, en jobbansökning eller att slänga sig med huvudet före in i riskkapitalbranschen trots risken att bli uppäten av alla börshajar.

När Pippi Långstrump släpptes 1948 så förfasades många över den lilla flickans vilda beteende. Det kunde ju smitta av sig på andra barn!

Pippi Långstrump är i dag svensk barnlitteraturs kronprinsessa.

Men vi väntar fortfarande på epidemin.

Mer läsning

Annons