Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lovisa Arvidsson: Kvinnors ilska mot Trump avgjorde mellanårsvalet

Annons
Sharice Davids, Demokraterna. Montage: AP Photo, Colin E. Braley/ LT

En mörk träningslokal med en boxningsring tänds upp. En kyrkklocka slår. Stråkar, trummor och handklapp ackompanjerar Sharice Davids bestämda röst medan hon sätter upp håret, lindar händerna och ger sig på de tunga boxningssäckarna.

"Det här är en tuff plats att vara kvinna på. Jag har blivit nedslagen, knuffad åt sidan och utslagen. Sanningen är att jag har fått slåss hela mitt liv. På grund av vem jag är, vem jag älskar och var jag började."

Det säger Sharice Davids i sin valkampanjfilm som fått stor spridning på nätet. I tisdags valdes hon till kongressen för Demokraterna i det amerikanska mellanårsvalet. Man kan tycka vad man vill om identitetspolitik men den amerikanska kongressen är knappast överrepresenterad av lesbiska urinvånare med bakgrund som MMA-fighters.

Sharice Davids från Kansas var tillsammans med Deb Haaland från New Mexico de första kvinnorna från USA:s ursprungsbefolkning som valdes in till kongressen. Davids är också den första öppna homosexuella kongressledamoten från sin delstat. I årets val valdes även de två första muslimska kvinnorna till kongressen.

Det är en helt ny grupp av politiker, och kvinnor i politiken, som nu tar plats i kongressen.

Demokraten Ilhan Omar, Minnesota. Hon är en av de två första muslimska kvinnorna som valts till kongressen. Foto: AP Photo/Jim Mone

Mellanårsvalet i USA sades vara ett val om Donald Trump, även om mannen själv inte står på en enda valsedel. Både Demokraterna och Republikanerna satsade hårt på att mobilisera sina kärnväljare. Det lyckades. Valdeltagandet var rekordhögt, närmare 50 procent vilket är en ökning med 36 procent jämfört med mellanårsvalet 2014. Det var hisnande 31 miljoner fler amerikaner som röstade i valet till representanthuset än för fyra år sedan.

Det är en ökning som indikerar en ökad politisering och polarisering mellan de amerikanska väljarna. Den tidigare vattendelaren mellan partierna har varit mellan kvinnor och män. I årets val gick det att skönja ytterligare en vattendelare: universitetsexamen. Högutbildade kvinnor röstar i högre grad på Demokraterna och lågutbildade män på Republikanerna. Lägg där till slitningen mellan stad och land som återspeglas i röstmönstret så tycks USA vara långt ifrån sin beryktade smältdegel.

Men det stora trendbrottet i årets val är att det blev kvinnornas mellanårsval. Dagen efter att Donald Trump svors in i Vita huset i januari 2017 arrangerades den största endagsprotesten i amerikansk historia: Women's March då miljoner kvinnor protesterade på gatorna i Washington D.C. mot Trumps sexism och för att lyfta budskapet att kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Många av kvinnogrupperna i Women's March fortsatte att mobilisera kvinnor till politiken på lokal nivå, med oerhört framgångsrikt resultat.

Women's March i Washington, januari 2017. Foto: AP Photo/John Minchillo

Fler kvinnor än någonsin valdes in i kongressen. Det beror framför allt på att ett rekordstort antal kvinnor ställde upp i valet, hela 470 kvinnor. I skrivande stund har 123 kvinnor valts till kongressen, framför allt för Demokraterna, något som anses ha haft en avgörande betydelse för att Demokraterna kunde ta över representanthuset.

I Georgia organiserade sig hembiträden och städerskor i en lokal valrörelse för demokraten Stacey Abrams som ställde upp i guvernörsvalet. Tillsammans kontaktade de över 500 000 väljare och skickade över 1,5 miljoner sms.

Foto: Alyssa Pointer/Atlanta Journal-Constitution via AP

Mellanårsvalet i USA var inte drivet från Washington utan från gräsrotsrörelser runt om i landet, och framför allt av gräsrotsrörelser bestående av kvinnor som fått nog av Donald Trump och hans politik.

Håller trenden i sig bådar det gått inför valet 2022. Vi ska komma ihåg att den valrörelsen startade redan när Donald Trump blev president för två år sedan.

Mer läsning

Annons