Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lovisa Arvidsson: En skam att elevers postnummer avgör skolgången

Annons
Foto: Henrik Montgomery / TT

I den senaste Pisa-mätningen från 2016 syntes ett trendbrott. Svenska elever presterade bättre än tidigare. Hurra, kunskapskurvan pekar inte neråt längre! Men det fanns ett mörkt moln på himlen: de sociala klyftorna i den svenska skolan har förstärkts och kunskapsnivån har i dag mycket att göra med elevernas postnummer, konstaterar OECD.

Kunskapsglappet som har kunnat mätas redan i tioårsåldern fortsätter att påverka eleverna i deras tonår och följer med ända upp i vuxenlivet. Det fria skolvalet är en avgörande faktor till att klyftorna mellan elever ökar och inte minskar i Sverige, slår OECD fast i sin beska kritik.

Ofta är det socioekonomiskt svaga områden i städer, det syftas på. Där ett områdes dåliga rykte kan försvåra lärarrekryteringen och där trångboddhet försvårar läxläsning för elever eller föräldrarna saknar språk eller engagemang att hjälpa sina barn i skolarbetet. Det speglas i skolresultaten.

Skolresultaten speglar också föräldrarnas utbildningsnivå. I färsk statistik från Skolverket framgår det att elever i årskurs sex med högutbildade föräldrar fick 90 procent godkänt i alla ämnen. I gruppen elever med lågutbildade föräldrar fick endast 35 procent godkänt i alla ämnen. Så ser det svenska klassamhället ut.

Men den ojämlika skolan utifrån elevers postnummer handlar också om glesbygden, som precis som pendlingskommuner och socioekonomiskt svaga stadsdelar kämpar med lärarrekryteringen. Det är inte svårt att gissa sig till ett samband mellan antalet legitimerade lärare på en skola och elevernas kunskapsresultat.

År 2021 kommer det saknas 65 000 lärare inom den svenska skolan. Lärarfacken har gång på gång kritiserat Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att förminska problemet och inte sätta tydligare press på kommunerna att anta långsiktiga strategier för lärarrekryteringen.

I skolavtalet som kom på plats i slutet av september mellan lärarfacken och SKL står arbetsmiljön, arbetsbelastningen, de höga sjuktalen och löneutveckling i centrum. Det är avgörande frågor för att också locka tillbaka de, enligt SCB, 35 000 utbildade lärare som har valt att lämna skolan för andra branscher.

Men det krävs mer. Kommunerna måste börja ha långsiktiga strategier i sitt rekryteringsarbete.

Det är en skam för Sverige att elevers sociala bakgrund och postnummer fortfarande påverkar deras slutbetyg och väg in i vuxenlivet.

Mer läsning

Annons